Camilla

 

Idag är första gissningen på "När kommer bebisen" listan. Eftersom dagen inte är slut än och man aldrig vet vad som händer så kan jag inte stryka min mammas gissning än, men jag tror tyvärr jag får göra det. Sammandragningarna håller i sig och så även delar av den där äckliga otrevliga slemproppen tittar ut, främst på förmiddagen men nu har vi hållt på så i en vecka snart utan att bebisen tittat ut så vi kan väl hålla på i några veckor till.

 

Jimmy fick lite panik i morse tror jag när jag sa att första gissningen var idag. "Shit, din morsa har väl alltid rätt på sånt där?" sa han. "Nej, med Adrian hade hon nog ca 10 dagar fel" Haha!!

 

 

Idag får vi besök av min bror med familj så ungarna får röja lite.

 

I morse när vi låg kvar i sängen så hade Jimmy varit upp på toa utan att komma ihåg och stänga dörren efter sig. Han hade även låtit Adrian ha hans telefon en stund i sängen och inte märkt att han hade den med sig när han klättrade ner. Vi låg i sängen och hörde att han höll på med något så jag gick upp för att kolla och där står ungen, skitnöjd och fiskar med Jimmys telefon i toaletten. Verkligen fiskade gjorde han. Upp och ner. Suck. Tyvärr verkar vi inte haft samma tur med hans då den legat i ugnen i några timmar nu men fortfarande är stendöd. Känns ju extra bra att Jimmy nu är telefonlös när jag kan behöva få tag i honom snabbt. Nu ska han åka och handla så han får helt enkelt ta med sig min så jag kan få tag i honom OM det skulle bli akut. Vilket jag inte tror men jag lovar att när det väl sätter i gång så är det väl en gång när Jimmy inte har någon telefon med sig. Fast det kanske är så vi ska göra. ;)

 

 

Ann

Idag har jag avklarat ännu ett barnmorskebesök. Jag hoppas det sista men tror inte det.

 

Kanonkulan växer som den ska. Jag kan konstatera att jag nu har den största magen av alla mina 4 graviditeter. Ett sf-mått på 35 cm och det vet jag faktiskt inte om jag varit uppe i förut.

Mitt sista barnmorskebesök med Linus var 3 veckor innan bf och då hade jag 34 som mest så jag kanske kom upp i mer. Men han fixerade sig och sjönk sen. 

Med Adrian hade jag i 37+0, 33-34 cm och i 39+1 hade jag 34 cm. Nu är jag alltså bara i 36+3 och har 35 cm.

Hon hade inte fixerat sig än. Det känns ju trist. Är ju inte säkert att hon gör det heller men det känns ändå som att man är ett steg närmre målet på nåt vis om de fixerar sig. Hon var lite ruckbar fortfarande.

 

 

 

Ja, annars såg väl allt bra ut. Mina järnvärden har ökat och det märks för jag är inte lika yrslig och dan som jag har varit.

Vi skrev en sammanfattning av graviditeten också eftersom jag ju tycker jag är längre gången. Så jag "har rätten på min sida" sa hon. Vad hon menade med det vet jag inte :)

 

Nu kan hon gärna få komma. Vill inte behöva föda en jättebaby :) Sammandragningar har jag haft till tusen i helgen men idag är det lugnt. Inga som gjort ont men ändå sammandragningar. Jag hoppas det ger något.

Idag är det då fredag igen. Jag och bebisen har gjort 35 fulla veckor och nu börjar jag nog känna snart att det får vara nog. Det vet jag ju såklart att jag absolut inte har någon talan om och än är det ju i tidigaste laget att önska att hon föddes. Men på torsdag är jag enl mina gamla beräkningar fullgången så då kan hon ju gärna få komma..

Vet inte riktigt vad som händer i min mage nu men det är inte bekvämt. Det är mitt fjärde barn så det är ju inte ens säkert att hon tänker fixera sig men jag undrar om det inte är något sånt hon håller på med. Det ilar, hugger, sticker och gör allmänt ont där nere. När jag ställer mig upp från sittande känns det som jag ska typ tappa magen och när jag sitter så känns det som värsta bollen där nere. Det jobbigaste av allt är att jag kan nog knappt räkna på två händer hur många gånger jag varit o pinkat sedan i morse och inatt var det 4 gånger. Drygt som tusan.

 

Ikväll efter att Adrian somnat trodde jag att jag och Bella skulle ha lite myskväll för oss själva men där fick jag långnäsa så det skrek om det. Hennes far och jag kom överens om tidigare i veckan att vi skulle höras och bestämma om hon skulle stanna hela veckan eller om hon skulle åka till dem till helgen. Då jag inte hört nåt från honom och det var ju han som var sjuk, tog jag för givet att hon skulle stanna men runt 16:30 fick jag ett sms där han undrade om hon var på väg? Vi kom överens om att hon fick såklart välja själv om hon ville åka dit eller inte och först ville hon inte, men sen ville hon så 30 min senare var hon på väg efter att vi kastat i oss pizzan som hon gjort åt oss. Så ikväll får väl jag sitta med min godispåse själv och känna mig snopen. Självklart ska hon ju åka dit om hon vill. Det är ju inte mer än rätt att hon träffar dem också men mina hormoner kände nästan för att gråta en skvätt när hon gått. :)

 

Inga mer äckliga lusar har jag hittat i hennes hår idag. De ska ju vara döda om det nu ev finns några kvar men jag hittade inte ens några döda idag så det känns ju underbart. Men bara kamma på i en vecka och sen ska hon behandlas igen så man verklgien är säker på att inga små äckel finns kvar.

 

Nehej..Adrian är återigen på köksbordet och leker med stenarna i ljusstaken. Jag lär väl rycka in där.

 

 

 

 

 

 

Idag började jag morgonen med ett barnmorskebesök. Allt såg bra ut men hon hade lite hög puls ett bra tag. 170 och låg så en bra stund innan det ville lugna sig. Bebisen ligger numera rätt med huvudet ner och är ruckbar. Hon har fattat vart hon ska ut alltså så det känns ju bra. Sf-måttet låg på 33-cm. Endast växt en cm på 2 veckor men hon ligger tydligen rätt långt ner i bäckenet nu. Det känns vill jag lova.

En rolig sak är ju att jag tjatar om det är att jag tror att jag är 8 dagar längre gången. Enligt ultraljudet är jag ju idag i 34+3 idag och enligt sista mensen är jag i 35+4. I förra graviditeten skrev jag ju lite "dagbok" i anteckningar appen på min iphone. Jag drog igång den idag och kollade hur stort sf-mått jag hade förra gången. I vecka 35+2 skrev jag att Adrian låg rätt, var ruckbar och sf-måttet var 33 cm. Precis som idag alltså. Men men. Hon kommer när hon kommer och jag ska inte hoppas på att få tidigare. Men det är man ju bra dum om man tror att jag inte hoppas på ändå ;)

 

Efter barnmorskebesöket åkte jag och Adrian till dagis för att fortsätta inskolningen. Jag hade rätt höga förhoppningar idag faktiskt då han varit på bra humör med pappa i helgen. Till en början var han så ledsen bara jag gick ur rummet men efter en stund så började han och en annan kille att lyssna lite på musik och dansa och greja. Då sa jag till "fröken" att jag skulle försöka gå iväg en sväng. Så jag sa åt Adrian att nu går mamma och vinkade hej då, och han brydde sig inte ens. 1,5 timme satt jag sedan i personalrummet och tjattrade lite med de andra föräldrarna som också satt där. Haha. Efter att de ätit så hämtade de mig och sa att det gått bra men att han varit lite ledsen och gått och tittat men att det gått över efter en stund. Imorgon hoppas jag att det går lika bra för då ska de försöka söva honom också. Men men. Vi får ta en dag i taget och som jag har sagt flera gånger. Det får ta den tid det tar. Jag har ju inte bråttom.

 

Såhär sött somnade han i sin säng när vi kom hem:

 

 

Magen har varit stenhård som en boll hela eftermiddagen. Det gör ont också och jag har mått skitkonstigt. Känns som att jag har bebisen såå långt ner i magen nu och det är sannerligen obekvämt. Spänner massa vid naveln. Adrian har dessutom tyckt att han ska klänga massa på mig och på magen. Usch vad ont det gör :/

 

Bellas pappa ringde på eftermiddagen och berättade att han hade fått halsfluss så vi kom överens om att Bella skulle komma hem hit igen efter skolan. Hon verkar ju dra på sig halsfluss väldigt lätt och där hemma har de baciller som bara verkar gå runt runt. Vi känner att vi skonar henne från det denna gång och ser om de mår bättre senare i veckan. Hennes lillebror där hade hög feber och var dålig han med. Det var ju ifrån dem vi förmodligen fick bacillerna vi just avklarat allihopa utom jag, ifrån början.

 

Nej. Jag hör nu att Adrian har klättrat upp på köksbordet så plikten kallar. Jimmy jobbar kväll den här veckan.

Idag är det 6 veckor kvar till beräknat. Det börjar nästan kännas som att man kan se målet snart. Satt och kollade igenom lite magbilder från Adrians graviditet och jag kan ju säga att jag är liiite större den här gången.

 

Först Adrian i 33+6

Just nu känner jag ett starkt hat gentemot vår dator eller om det är den här jäkla bloggportalen som strular när jag ska lägga upp bilder. Hade skrivit ett långt inlägg och skulle radera en bild. Poff säger det så försvinnner hela jäkla skiten!! Arg!!

 

Igår inhandlade vi syskonvagn. Inte alls vad vi tänkt oss från början då vi egentligen ville ha en där man kunde vända sitsarna individuellt men de finns få såna modeller och den enda med bra pris Babytravel Las Vegas, en ny modell var sittdelen till Adrian så kort att han redan nu satt som ett smäck. Skulle han växa 5 cm (vilket han ju mest troligt kommer att göra) så skulle han få lov att sitta med böjda ben. Då är det inte någon lång kille vi har direkt. 78-79 cm fick vi det till häromdagen.

Så när denna Babytravel Dublin från 2011 kom ut på blocket i förrgår så ringde vi direkt igår morse. Oftast är det de äldre modellerna man ser på blocket och en sån ville jag inte ha. De 2 st som finns just nu är dessutom "något defekta" och det vill jag ju ogärna ha någon vagn som är. De nyare modellerna som börjar från 2011 har justerbara fotstöd bland annat, och är helt enkelt snyggare med svart chassi så en sån fick det bli. Hade ingen lust att köpa någon sprillans ny heller då det skulle landa på ca 8000 med liggdel och regnskydd - på en vagn vi egentligen inte vet hur mycket vi kommer att använda. Mycket hänger ju på hur länge Adrian vill åka vagn och åker jag iväg själv med Lillasyster de dagar han är på förskolan så tar jag ju inte med mig pansarvagnen direkt utan Adrians gamla Nitro City. Den känns liiiite smidigare.

 

 

Jag gör ett nytt "När kommer bebisen" inlägg på datorn så kan jag bara fylla på här sedan om någon mer vill gissa.

 

Jag har bf enl rutinultraljudet den 7/3. Enligt sista mensen och tidigt vaginalt ultraljud 27/2.

Bella föddes i v 39+1, vägde 3205 g och var 50 cm.
Linus föddes i v 39+0, vägde 3914 g och var 50 cm.
Adrian föddes i v 40+0, vägde 3524 g och var 50 cm.

 

Det ska bli spännande och se om jag föder ett fjärde barn som är 50 cm långt. Även spännande att se om det blir ett februari eller mars barn. Jag tror på mars.

 

Idag har jag varit hos sjukgymnasten. Det kändes inte som att foglossning var hennes specialistområde direkt men hon var jättetrevlig och kollade igenom mig grundligt. Hon kom fram till att foglossning det har jag definitivt, men även mycket spända muskler kring bäckenet. Förmodligen pga att jag går och spänner mig när jag har ont. Det verkade inte som hon tyckte att vi kunde göra mycket mer än att hon visade mig några övningar för att försöka mjuka upp muskulaturen som är spänd och på det viset lindra det lite. Bälte får jag kolla upp själv och akupunktur som många blivit hjälpta av var det inte ens tal om. Linnéa pratade om att hon har ett bälte som jag kunde få låna så det vore ju toppen att prova i så fall. Sen ska jag såklart försöka lyssna på kroppen och vila så mycket jag bara kan och inte utsätta den för det som gör att det blir värre. Dvs typ allt som inte innebär sitta hemma på sofflocket. Det sistnämnda är ju inte så jättelätt med en aktiv 1-åring hemma. Idag och igår har Jimmy varit ledig och jag har inte gjort mycket alls som är ansträngande så jag har inte så jätteont just nu, men imorgon får jag väl känna att jag lever när han jobbar igen.

 

Jag blir så trött. I fredags åkte Bella hem till sin pappa och under helgen har alla där varit sjuka i något influensaliknande. Alla utom hennes pappa. Dvs 3 syskon och bonusmamman. Gissa vem som börjar bli dålig nu? Jo Bella som endast var där över helgen. Jag såg på henne direkt hon kom hem från skolan idag att hon var blek som ett lakan i ansiktet och det är alltid första tecknet på att hon är sjuk. Frågade om hon var dålig men nej hon hade bara frusit lite i skolan. Men mammaintuitionen har ofta rätt. För en stund sen kom hon och nästan grinade och sa att hon inte ville bli sjuk igen men nu har hon huvudvärk och hon var om möjligt ännu blekare i ansiktet. Så då är det väl nån jäkla mördarbakterie de har/haft där hemma och som hon nu dragit hit så snart är vi väl sjuka allihopa här också. Suck suck och åter suck. Men peppar peppar, annars tycker jag vi klarat oss rätt bra ifrån sjukdomar denna vinter. Men nu kommer det väl definitivt att börjas då Adrian ska börja på dagis.

 

Ikväll är det tänkt att vi ska få lite fikafrämmande. Min lillebror och Dennis ska komma och fira Bella då de inte kan komma i helgen. Det är väl typiskt om hon ska vara sjuk då..

 

Nu är det dags att mocka kom just Adrian och berättade med sin "doft"