Pust o flås!
Mina fogar idag har varit helt överjävliga. Blygdbenet känns som det ska gå av eller att det redan gjort det. Lite värre och jag kommer snart inte att kunna gå. Ska till barnmorskan på måndag så jag ska höra om hon har tips på någon bra sjukgymnast. Vill inte ha akupunktur men allt är bättre än detta känner jag.
Kvällen har inte heller varit rolig. Legat på soffan och känt hur pulsen rusat och det känns som om jag sprungit en mil. Kollade pulsen och som mest öågcden på 128 slag / minut. Inte konstigt jag känner mig helt slut. Trött, matt och yrslig är jag. Nu har dn lugnat sig lite tack o lov.
12 veckor kvar så jag kan inte ens börja önska ut bebisen än.
I morgon hoppas jag på en bättre dag. Jimmy och Bella är på Bellas poolspel i innebandy precis hela dagen. Tjohoo. Eller nåt.
Men vad gör du bebis?
70 %
Tiden kryper fram men samtidigt så går det fort. Står väl inte på förrän det är dax och man får panik över var tiden tagit vägen. Graviditetspenning
Sjukskriven.
Det gick rättså bra att jobba igår faktiskt. Jag fick vara på varumottagningen med bästa Anna som frågade 1000 gånger, "Går det bra, känns det ok?" så det kändes helt ok.
Min chef försökte få mig att dammsuga men jag sa ifrån och han förstod. Kvällen lunkade på och vad det led fick jag bara mer och mer ont men jag slog bort det och tänkte inte så mycket på det förrän jag kom hem och slappnade av. Då bestämde jag mig för att det går inte. Jag orkar inte och det är inte värt det. Speciellt inte när jag ska gå från dag till dag och de inte vet vad de ska sätta mig på att göra.
Ringde familjeläkarmottagningen imorse vid 9 och redan kl 11 hade jag en tid. Här gick det undan. Väl där blev jag sjukskriven fram till 4/1 och den 6/1 börjar min graviditetspenning (om den nu blir beviljad vilket jag tror) så det känns på ett sätt jätteskönt men på ett annat inte. Jag vill ju egentligen jobba. Dessutom tycker jag att läkaren formulerade sig jätteklantigt i intyget och skrev att jag var trött och hade ont i bäckenet, ländryggen och viss anfåddhet. Det låter ju kanske inte som skäl till att inte arbeta när man ser det så. Är lite halvskeptisk till att den blir beviljad hos försäkringskassan men det är väl bara prova skicka in o se. I början betalar ju jobbet så.
Idag är jag helt mörbultad. Känns som blygdbenet ska gå av. Men men. Nu ska jag vila så gott jag kan.
Nu är det visst på väg att bli snökaos ute. Lite mysigt tycker jag som gillar snö men jag gissar på att jag hinner tröttna innan det är över :D
Nu ska Jimmy åka med massa skräp till återbruket en sväng så jag ska kasta mig på sängen i Adrians rum och busa lite med honom. Han är inte helt nöjd. Undrar om snoken på honom någonsin kommer att sluta rinna?
26+1
Jag hoppas det stannar av lite snart. Alltså min häck ser ju heelt enorm ut?! Hujedamig. Barnmorskebesök v 24+3
Idag har jag varit på mitt första barnmorskebesök sen inskrivningen. Det gick bra och allt såg bra ut som väntat. Den nya barnmorskan verkade jättegullig så det var ju skönt. Slipper jag ha ångest över att ha bytt :)
Sf-måttet låg på 25 cm och vad jag kan minnas så brukar jag ligga på 24 cm runt vecka 24 så jag ligger över medelkurvan. Om jag gått en vecka längre vilket jag misstänker så skulle jag ligga ganska bra precis på medelkurvan så det förstärker ju min tro om att jag är längre gången. Men hon kommer ju när hon kommer.
Har ett väldigt tryck uppåt under revbenen redan. Igår var det fruktansvärt. Så som det brukar kunna vara precis innan bebis sjunker ner och fixerar sig.
Hjärtljuden låg på 158. Rätt höga men den här bebisen är precis som sin storebror. Helt vild i magen och hon var vaken och aktiv när vi lyssnade. Adrian hade alltid också jättehöga hjärtljud.
Fick även numret av henne till enhetschefen. Hon tyckte absolut att jag skulle ringa honom/henne (vet inte vad Heike ör för kön ;) ) och berätta om hur jag blev bemött med Adrian förra veckan. Jag berättade att jag förmodligen snart kommer behöva en läkartid men att jag inte visste om jag var så sugen på att ringa och få träffa någon som sist. Så hon tyckte jag skulle be om en annan läkare och om de hade åsikter om det så skulle jag hänvisa till barnmorskan så skulle hon fixa en tid åt mig.
Nu ska jag fortsätta bråka med min graviditetspenningsansökan..
Aj och nylistad.
Idag på förmiddagen knatade vi iväg med Adrian till Öppna förskolan så att vi var där lagom tills de öppnade vid 10. Adrian trivdes såklart men jag blir lätt stressad där alltså. Det är barn överallt och små små bebisar lämnas mitt på golvet medan föräldrarna leker med dess äldre syskon. Jag är skiträdd att Adrian ska råka kasta något på, eller ramla över de små liven. De har massa små pryttlar står i fönstret. Vid 11 hade de sångsamling och i det rummet så har de rätt höga fönster med lampor i där sladdarna hänger ner. Givetvis var Adrian där o slet i sladden så lampan flög all världens väg. "Ja, hemma så kan vi inte ha såna här saker i fönstren så att han kommer åt" sa jag lite kryptiskt. Är jag den enda som har en unge som röjer allt i dess väg?
När vi gick dit så fick jag halta som en gammal kärring för jag fick så jäkla ont i magen. Tröttsamt. Det är ju inte så att det är kort tid kvar av graviditeten. Men det gick över när vi kom fram ganska snabbt som tur var.
Däremot när vi gick hem så höll jag på avlida. Fy fan. Magen stod i fyra hörn och gjorde så ont. Trodde aldrig vi skulle komma fram. Var bra säker där ett tag på att ungen kommer ut nu. När vi kom hem så beordrade Jimmy mig sängläge så det var bara att lyda kände jag. Stenhård och jättejätteontd mage. Gjorde ont en bra stund efteråt och magen är fortfarande helt hård trots en timmes vila. Ska jag inte ens kunna ta en promenad på 1 km enkel resa upp till centrum utan att få problem? Hur ska jag då kunna jobba heltid i december undrar ju jag. Blir spännande det här. Blir en lång vinter också. Värt att ta bilen för att åka 1 kilometer.
Precis när vi skulle gå så haffade bvc-sköterskan oss och hade med sig en barnmorska som tydligen ska börja arbeta i Skultuna på måndagar som in normala fall finns på oxbacken. De ville att jag skulle lista om mig i Skultuna så att jag slapp åka in till Odensvi varje gång jag ska till barnmorskan. Eftersom jag funderat på att ändå lista om mig till familjeläkarmottagningen här ute så tänkte jag att varför inte. Nu kommer jag ju snart att börja gå tätare också. Min barnmorska är ingen person jag känner att jag absolut inte vill släppa direkt. Jag hoppas att det blir bra. Nu kommer hon ju finnas här i Skultuna på måndagar så då blir alla mina tider barnmorsketider på måndagar och är det så att jag behöver extra besök är det inte mer än att jag får åka in till Oxbacken i stan. Blir nog bra tror jag.
Det ska bli väldigt spännande att se mitt sf-mått då. Jag har i med alla mina 3 barn legat på ungefär samma mått i v 24 Tror jag legat på 24 cm. Nu när jag ska dit kommer jag att vara i vecka 24+3 så det ska bli väldigt intressant att se om sf-måttet följer rutinultraljudets eller sista mensens beräkningar på hur långt gången jag är. Enligt sista mensen, vaginala ultraljud och mina beräkningar så är jag ju i 25+4 när jag ska dit. Skulle det däremot visa sig att jag ligger under det normala så tänker jag kräva ett tillväxtsultraljud. För då betvivlar jag starkt att hon växer som hon ska då jag redan blivit tillbakaflyttad. Jag känner mig dock stor. Jag har redan problem att sitta pga tryck under revbenen och hon kan få in ordentliga kickar strax under diafragman, eller vad det nu heter. Jag bär i alla fall magen väldigt högt den här gången.
Nej, nu ska jag mocka blöja känner jag här :)
Magen
21+1 Jag tog en bild på kanonkulan. Känner mig inte så slank längre. Det var i och för sig längesedan jag gjorde :)Nu har jag ingen bild från samma vecka med Adrian men vad jag kan minnas har magen helt annan form nu. De andra två barnen kommer jag inte ihåg tyvärr. Så längesedan.Halvtid
Men fy bubblan vad sakta det går nu!!Fast Adrian blir stor alldeles för snabbt. Konstigt det där ;)Har jag förstört allt nu?
Jag har sällan varit så slut i kropp och knopp som jag var igår när jag kom hem från jobbet. Satt som apatisk i soffan och bara väntade på att Adrian skulle somna vid 19 för att få göra detsamma. Sen lade jag mig kl 19:30 och jag tror nog att jag/vi sov 19:40. Sov till 6 imorse och hade önskat att få sova i några timmar till.
Att jobba går inge vidare. Det jag gör på jobbet nu - kör truck och hämtar och packar burar som ska ut till butikerna slutade jag att göra i vecka 12 med Adrian pga foglossning. Sen blev jag omplacerad. Nu börjar jag alltså att göra det i 18.e veckan. Har ju inte känt av mina fogar så mycket alls men det kanske också berott på att jag gått hemma och inte alls ansträngt mig på samma sätt.
Kände ganska direkt jag satte igång igår att detta gör ont men pinade mig igenom dagen. Samma sak idag och ett tag var jag gråtfärdig för det gjorde så jävla ont. När det sen tog slut på ordrar på mitt område som ändå är lite lättare än de andra och jag blev inkastad på ett annat område och fick en drickaorder med 350 kg i varje bur så vart det för mycket. Jag fick syn på Anna och började grina. Haha.. hormoner, hormoner.. :/ Hon tröstade lite, sen avbröt jag ordern och väntade på att få gå hem istället. Var ju visserligen nära slutet men ändå. Får ringa min chef och höra hur jag ska göra sen. Jag kan ju definitivt inte köra det tunga i alla fall och eftersom jag även går på ackord så kan han ju glömma att det ligger inom godkända värden så att säga.. Känns så tråkigt. Vill inte komma tillbaka och klaga det första jag gör. Kan ju inte heller direkt kräva att bli omplacerad för 2 dagar varannan vecka. Det kryllar dessutom av gravida på ICA just nu.
Nu kan jag inte ens bära Adrian utan att det bokstavligt talat känns som att få en kniv inkörd ovanför ena skinkan (bara ena, jättekonstigt) Benet viker sig och jag skriker rätt ut för det gör så jävla ont. Ilar upp i hela ryggen och ner i hela benet. Har jag förstört allt nu?
Nu har jag gnällt lite. Tur det är 13 dagar tills det är dags igen..
Cheeseburgare eller korv med köttbullar
Igår hade jag rekord i unika besökare. Trevligt. Vore ju kul om man kunde lämna något spår efter sig. Ni som läser i smyg alltså :)
Det blev nog så att vi inte är så hemliga med könet på den lilla bebisen.
För ett par veckor sedan på facebook såg jag när någon la ut några ultraljudsbilder på facebook att det skulle vara så lätt att känna igen en flicka på ultraljud för hennes kön såg ut som en cheeseburgare. Jag.. haha..det var väl också en schyst jämförelse tänkte jag. Hur ser då en pojkes kön ut? Som en korv med köttbullar till?
Så igår när vi skulle börja leta rätt på könet på vår bebis var det inte alls så lätt. Jag fick nästan gå upp i brygga och typ kasta ner rumpan på britsen några gånger för att bebisen skulle ändra läge. Haha.. Jag skojade även med barnmorskan och sa att jag läst att man skulle leta efter en cheeseburgare. Hon skrattade hon också och sa att man ska inte tro på allt man läser.
Efter mycket om och men så fick hon sig en ordentlig glutt, men sa ingenting utan gick tillbaka och tittade på hjärtat noga noga och visade oss alla 4 kammare och blodets in och utflöde ur hjärtat. Sen gick hon tillbaka och tittade igen på könet och sa att något i stil med att "Jo, visst är det här en liten FLICKA, det såg jag förra gången också men jag ville inte säga något innan jag var säker. Fast, jag KAN se fel. Jag får aldrig lova något" Jag blev ändå rätt övertygad. Att hon inte kan lova något förstår vi ju. Men inte såg det ut som någon cheeseburgare..
Åh vad glad jag blev! För en gångs skull hade jag rätt känsla angående vad det var. Jag hade inte haft något emot en pojke heller givetvis men nu får jag 2 av varje. Så roligt. Bella vart överlycklig när jag ringde och berättade igår. "Äntligen får jag en lillasyster", sa hon. Jag kan förstå hennes känsla. Två småbröder och en bonusstorebror hos papp , och två småbröder hos mamma. Vilken flicka vill inte ha en syster? :)
Jag är dock jäkligt bitter över att idag gå in i v 18 (17+0) IGEN!! Speciellt då jag liksom är övertygad om att det är fel. En teori från oss är ju att den är mindre just för att det är en tjej?! Tjejer kan väl vara lite mindre.
Jag var ju för sjutton på vaginalt ultraljud i vecka 8+0 och då sa de att mina beräkningar stämde. Hade jag då varit i 6+6 så borde de nog ha sett det då. Då har väl knappt hjärtat börjat att slå.
En sak är säker. Jag kommer aldrig att kalla något av mina barn för HEN! Antingen är man kille och då har man snopp, eller så är man tjej och då har man snippa. Sen att vissa anser att de föds med fel kön är en helt annan diskussion.Jag kommer aldrig behandla mina barn utefter vad de har mellan benen men jag kommer ändå uppfostra dem efter att heta han och hon. Mina pojkar leker med dockor och Bella leker med Linus gubbar ibland och vill spela Linus tv-spel. Bella älskar rosa och Linus gör det inte. Absolut inget som jag uppfostrat dem till utan det har blivit så bara. När Linus var i 1-1,5 års åldern var han helt tokig i traktorer medan Bella inte alls var på samma sätt. Jag tror det är något man föds med helt enkelt och ser inget fel i det så länge man inte förbjuder en pojke tex att ha rosa på sig, eller leka med dockor och vice versa.
Jaja.. Dit jag ville komma var i alla fall att vi ska få en liten prinsessa!! Så glad ♥
Rutinultraljud
Allt såg jättebra ut. Hjärtat, hjärnan, skelett osv. Vi fick samma kvinna som sist och hon är både trevlig och nogrann. Berättade hela tiden tydligt vad hon såg även om vi kanske såg mest sudd. :)Det som gjorde mig fruntansvärt besviken var att nu har jag helt plötsligt bf 7/3 istället för 27/2. 8 jäkla dagar vart jag framflyttad. Bläää!!Fattar inte alls hur det går ihop. Men tar det lite med en nypa salt även om jag måste gå efter nya datumet och ska INTE tro att den kommer tidigare.. Innebär att jag idag är i 16+6 istället för 18+0. Hur kul är det??Jag gjorde vul i 8+0 och då sa hon att mina beräkningar stämde plus/minus någon dag. Jag kände i så fall rörelserna extremt tidigt första gången.Jag testatade positivt i vecka 4+6 med clearblues test med veckoindikator som sa att befruktningen skedde för 2-3 veckor sedan. Enl nya datumet var jag alltså bara i 3+5 då och då borde jag fått 1-2 på testet.. Men men. Bara gilla läget. Vi tror att den är lite liten bara. :) Allt såg ju bra ut. Adrian är ju inte så stor så vi kanske gör små barn. Könet? Jo det vet vi men har inte bestämt oss för om det är en hemlis eller inte ;)Nervöst!
It´s alive and kicking!!
Natten som var innebar inte mycket till sömn. Inte ultimat när man gått hela dagen med brutal huvudvärk och bara längtat efter sömn.
Adrian skrek, gnällde och grinade. Klängde på mig och inget var bra. På morgonkvisten korkade näsan igen och han blev jättesnorig och förkyld så jag gissar på att vi har anledningen där. Han kände sig helt enkelt inte kry i kroppen. Nu är han väl förhållandevis pigg men snoken rinner och han nyser. Hoppas bara han slipper hostan. Det är värst. Snoret roar han sig i skrivandets stund med att torka av på gardinerna när han gömmer sig bakom dem och leker tittut :)
Verkligen irriterande då jag ställt in mig på att gå till Öppna förskolan idag.
Eftersom jag låg vaken större delen av natten så fick jag för första gången känna bebissparkar. Jag har ju anat att jag känt den förut men inatt var jag säker. Det var ju absolut inga jättekickar utan små duttar jag kände. Är ju trots allt bara i 16.e veckan så än är den ju väldigt liten. Flera gånger under en bra stund kände jag. Det är bra bebis. Fortsätt så.
Tänk att det inte alls var så längesedan jag väntade på Adrians första sparkar. Minns så väl när de kom första gången. Jag låg på kvällen och tittade på En unge i minuten. Programmet som gick från Västerås förlossning förra året.
Jag känner mig läskigt inställd på att det blir en tjej den här gången. Lite läbbigt faktiskt. Jag har ju alltid fel. Så förnuftet säger ju att det är självklart att det är en kille. Det spelar ju verkligen ingen roll, men jag tänker liksom bara på framtiden som om att det vore en tjej. Kan inte riktigt förklara. Vi får väl ev se på ultraljudet om 2,5 vecka. Läängtar!!
Mår skumt.
Äckelvarning!!
Senaste dagarana har jag känt mig helt slut. Häromdagen extrem huvudvärk, igår så trött så jag knappt kunde hålla mig vaken och imorse mådde jag bra. Åt frukost i godan ro. Matade Adrian. Helt plötsligt från ingenstans utan att ens må illa så kräktes jag. Hann inte ens in på toan. Jimmys kommentar var "Oj ?!" Ja. Oj, var ungefär vad jag tänkte också. Mådde aldrig illa heller. Jättekonstigt. Vet att jag kunde få såhär när jag väntade Bella också så det kanske är en tjej den här gången då.. Men tror nog på en kille ändå.
Nu är jag återigen tröttare än tröttast och så jäkla matt i hela kroppen.Önskar jag fick krypa ner under ett täcke i soffan framför en bra film.
Ändå dras jag med tankar och undrar om bebisen lever ens. Inte känt den nåt mer sen förra fredagen. Om det nu var den, men jag var väldigt säker då. Tycker bollen i magen jag känt ett bra tag nu varit lika stor jättelänge. Men det hör väl till att oroa sig när man är gravid.
Har varit väldigt dålig på att skriva senaste dagarna men när jag går hemma själv med Adrian och det inte händer så mycket så känns det inte som att jag har så mycket att förtälja.
Bella kommer hit varje dag efter skolan då hennes skolskjuts inte kommit igång än. Så får hennes pappa hämta henne här. Nu är det dessutom bestämt att vi ska skippa taxin och hon ska åka buss hem själv istället. För att hon ska kunna gå på fritids. Annars så kommer taxin och kör hem henne direkt när skolan slutar. Känns lite konstigt att hon är så stor så hon ska åka buss själv men hon vill det själv så jag får väl helt enkelt insé läget att hon inte är någon lite tjej längre.
Nej, jag ska kasta mig på soffan igen och passa på att softa medan minifisen sover. Bella kollar på nåt skräp på tvn. Jag hatar hatar hatar dubbade barnprogram! Fruktansvärt.
Ciao ciao!!
Är det du?
Jag vågar nog nästan med 99,99 % säkerhet säga att det var någon som gjorde sig påmind i magen på mig igår kväll. ❤
Det liksom duttade väldigt svagt och höll på flera gånger på ungefär samma område i den lilla bollen jag har där nere. Under en bra stund också. Kanske var den var hög efter mitt godis och colaintag. Var det du bebis?
Det är ju rättså tidigt men ingen omöjlighet. Tror Adrian gjorde sig till känna denna vecka också men sen dröjde det 2-3 veckor till.
Tarmbubbel brukar ju dessutom flytta sig och inte hålla på flera gånger på samma ställe och inte kännas riktigt såhär. Det har jag gott om också så det är jag lite av en expert på.
Ja, jag tror det var bebisen. Men säker kan jag väl inte vara.
Ont
Jag tänker beklaga mig! Och är du fin i kanten är detta inlägg inget för dig.
Jag har så ont i magen. Ilar och hugger rätt upp i mumindalen. Får gå dubbelvikt ibland. Drar och moler både från höger och vänster.
På detta ett konstant magknip som setat i mer eller mindre i ett dygn. Är som en uppblåst ballong som bara vägrar gå sönder. "Man kan få mer gaser som gravid" sägs det. No shit!!
Hoppas det blir bättre snart för såhär vill jag inte gå i 6 månader till. Då lär jag göra en favorit i repris på förlossningen ;)
Nya tag imorgon.
Om ca 28 veckor..
Nyss slog det mig. Fan!! Jag ska föda barn igen. Panik!
Under Adrians graviditet gick jag på Klara-samtal pga förlossningsrädsla. Sen gick hans förlossning över allas förväntningar. Snabbt, smidigt och smärtsamt javisst. Men 100 gånger bättre än de andra två och efteråt var jag piggare och fräschare än på länge innan. Jag kände mig lyckligast på hela jorden vilket var dn ny känsla för mig så tätt inpå en förlossning. Åkte ju till och med hem efter 6 timmar.
Men ändå. Nu börjar jag bli RÄDD igen! Why?? Det gick ju så bra sist.
Bort bort med negativa tankar nu och in med positiva. Ja, Camilla. Det kommer bara säga plopp så är det klart. Snabbt och smärtfritt. Det bestämmer jag nu!
Maat!
Fan, jag tror ärligt talat att jag skulle kunna äta konstant. Jag är hungrig och sugen på mat hela tiden. Sketjobbigt!
Kokt ägg, svarta oliver, bearneissesås (inte pulver) majonäs, keso, stekta nudlar är just nu lite av vad som får det att vattnas i käften på mig.
Självklart äter jag inte hela tiden och varken majonäs eller stekta nudlar har jag ätit på bra länge. Vill ju inte bli jordens fläskberg. Men jag är sugen. Jag känner mig helt psyk som sitter och fantiserar om mat och olika bufféer och dylikt hela tiden. Tur vi har halvkrassligt med pengar denna månad efter Kolmården och grejs. :)
Ska nog gå och lägga mig så att jag får äta frukost nån gång. Äggmacka blir det!
