Mitt lilla hjärtegull ♥

Jag måste berätta om en otroligt gullig händelse som utspelade sig här hemma imorse.

Morgonen började mindre trevligt med att Adrian kräktes. Efter detta låg han utslagen på soffan och vi tittade på Croodarna en animerad film om Grottmänniskor. Jättebra för övrigt.
I en scen så kastar sig tjejen i filmen om sin pappas hals och säger 'Jag älskar dig'. Det var en sån här rörande scen när pappan antogs vara död men dök upp precis i den stunden hon sörjde som mest.
När Adrian såg detta så kastade han sig likadant om min hals, gav mig världens bamsekram och sa 'Ja älsa mamma' Ni kan tro att tårarna var nära. Min älskade gullunge.

Kräket blev bara en gång för honom så nu hoppas vi återigen att det inte ska börja om. Jimmy slapp kräket och hade som jag häromdagen. Ont i magen o illamående typ. Nu är han piggare. Hoppas det räcker för oss. Nu känns det snarare som ett 'när' Ninnie åker dit än ett 'om' Det visar sig.


Mina fina. Kolla hur långhårig Adrian var. Äntligen har vi lyckats klippa honom med Faster Annelies hjälp. Såpbubblor och Ninnies matstol på altanen var tricket :-)


Ingen jättebra bild men den enda jag lyckats få. Han blev genast så mycket äldre.




Magsjukan härjar.

Skrev ett långt inlägg på telefonen nyss. sen backade jag en gång för mycket och allt försvann. Fruktansvärt irriterande.
Ska skriva om resan tänkte jag men tiden har inte funnits.

Vi har en envis magsjuka som går runt här hemma. Först Bella, sen Linus och nu Jimmy. Ev att jag också haft. Mått illa men sluppit kräkas så jag känner mig allt utom lugn. Ber till gudar o högre makter att Ninnie och Adrian ska klara sig. Alla sjuka har varit förvisade till källarvåningen tills de gjort ur sig färdigt så att säga så man kan ju hoppas, men Jimmy har inte satt sin fot där nere och han är dålig ändå. Jag har sprungit som en jojo upp och ner och hjälpt till. Så något ytterst smittsamt verkar det vara.
Det är underbart väder ute så alla fönster har stått vidöppna större delen av helgen och vi har i princip bott ute. Bara hoppas nu och hoppas att vi slipper kastas tillbaka på ruta ett vartannat dygn. Oerhört frustrerande.
Snacka om förstörd påsk. Förra året hade jag 40 graders feber och halsfluss över påsken. Jag måste ha förargat påskharen så han srraffar mig.

Nu sover huset. Jag ska försöka göra detsamma. Snälla låt det stanna här nu.

Endast mamman är vaken.

På något mirakulöst sätt som jag tackar högre makter för har Adrian och Ninnie nu börjat sova lite längre än till 5-6 på morgonen. Igår vaknade båda vid 7-tiden och då kan jag mycket väl tänka mig att gå upp. Vi får se hur länge denna trend håller i sig. De är ju lite av periodare när det gäller att vara morgonpigga. Linus är likadan. Bella hon vill alltid sova länge och har varit så sedan hon föddes. Kvällspigg och morgontrött.
Ninnie har sovit hela natten utan välling i sin säng. Det händer allt mer ofta nuförtiden. Stor tjej nu.
 
Så vad gör då jag vaken klockan halv sju? Jo jag kan inte sova. Jag har drömt massa sjuka och konstiga drömmar om provet igår. 
 
Den där nya människan jag pratade om i föregående inlägg lyser med sin frånvaro. Är ordentligt förkyld och känner redan av i bihålorna, vilket jag alltid gör när jag blir förkyld. Har lite lätt ångest (ganska mycket egentligen) över att jag ska flyga imorgon med detta. Har läst och hört att landningen ska vara en mardröm då. Nu preparerar jag med Sinova som är ett naturläkemedel mot bland annat bihålekänningar. Har även Nasonex som jag  varvar med vanlig nässpray. Allt för att undvika bihåleinflammation som jag väldigt lätt får.  Detta är jag rädd för att det blir något mer än en liten förkylning. Det trycker i ögonen också. Halsen är i alla fall bättre och det är jag tacksam för.
 
Imorgon vid denna tid är vi på väg mot Arlanda. Idag är det lite fix att uträtta men det mesta har jag under kontroll tror jag. Idag tänker jag krama sönder min man och mina barn. Ikväll när de lägger sig dröjer de ända tills tisdag morgon nästa vecka innan jag träffar dem. Åker tidigt imorgon och kommer hem sent nästa måndag.
Igår när jag var iväg hela dagen så hade Jimmy hunnit med att storstäda hela kåken. De hade varit ute hela eftermiddagen och barnen hade varit jättesnälla så han hade goda förhoppningar för nästa vecka. Min man är lite utav en pedant. Jag och mina stora barn främst är raka motsatsen så jag gissar på att Jimmy ser fram emot en vecka med lite ordning och reda nu. Haha :) Jag gissar på att småfisarna kommer att ge honom gråa hår.
 
Nu kom Linus upp och pratar hål i öronen på mig. Slut på friden. Tycker mig höra min dotter ligga och snicksnacka i sitt rum också. Hej söndag!

Då var det gjort.

Nu är provet gjort så nu behöver jag inte slösa energi på att bekymra mig över det längre. Inte förrän i höst eventuellt i alla fall.

Hur gick det då? Fullständigt åt h-vete! Chansade mig igenom större delen av både verbala och kvantitativa delen. Det var ärligt talat inte mycket jag var säker på. Ordförståelsen gick bäst.

När jag kom hem rättade jag testet och har lyckats chansa rätt bra. 75 av 160 rätt. Hur mycket det ger i poäng får jag veta om en månad lite drygt när det har beräknats enligt konstens alla regler. Blir en lång månad detta. Nästan 50% så det borde ju vara bättre än förväntat. Vi får se. Tänker inte hoppas på något.

Nu är jag totalt slut i kropp och knopp. Mår inte direkt tipp topp så nu blir det sängen och vakna som en ny människa imorgon.

Tack bacillerna.

Den förkylning med tillhörande svidande hals och bultande huvud som under gårdagen intog min kropp kunde ju knappast kommit mer olämpligt när jag ska skriva högskoleprov idag.
Knappt sovit alls inatt pga att jag mått dåligt och känner mig nervös. Det blir att packa ner piller i lilla matsäcken. Hoppas att det är något snabbt övergående för om 2 dygn åker vi också.

Har även missat att i mailet med kallelsen till provet stod det att alla lokaler inte hade klocka så det rekommenderas att ta med sig ett armbandsur om man vill ha koll på tiden. Mobiler är ju självklart inte tillåtna. Jag har ingen klocka. Vi har ingen i hela huset. Jimmy har en som är trasig. Legat och funderat på om vi har någon sån liten väckarklocka eller något ligger men nej, vi har ingen. Fan också. Kan man ta med hela köksklockan? :)
Ber till Gudar att jag får en klocka i min sal. Hur sjutton ska jag annars ha koll på hur mycket tid jag vågar lägga på varje uppgift. Svär åt mig själv som inte sett detta och svär åt dessa baciller. Ni ska väck!

Fredag.

Då var det fredag igen. Bella kom upp med ett humör som skulle fått en citron att verka söt och jag kände att jag höll på att dras med och blir på dåligt humör jag med. Men jag log, tänkte hakuna matata och fortsatte vara glad. Om 3 dagar åker jag ju på semester och jag kommer sakna ihjäl mig efter mina små fisbarn så då ska jag mysa så mycket jag bara kan med dem nu. Tanka gos. Bella har förmodligen glömt sitt humör när hon kommer hem från skolan.
 
Jag har roat mig med att plocka ner Ninnie från tv-bänken 300 gånger idag och lika många igår. Vill inte att hon är där och ramlar ner eller river ner tvn.
 
 
Inte så bra bilder men man ser hur nöjd hon blir. Drar ut lådan och sen kommer hon upp. Jimmy pratade igår om att skruva igen lådorna så jag är rädd att han gör det när jag är borta. Haha..

Jag försökte nyss att börja packa. Inte det lättaste med två själpredor som rev ur det jag stoppade ner. Imorgon försvinner hela dagen till Högskoleprovet. Är nog hemma runt 17 och på söndag vill jag gärna inte komma på att jag saknar något eller att något jag vill ha med är smutsigt. Provade massa kläder och insåg att flera gamla linnen passar. Verkligen självförtroendehöjande. Mina mest tighta gamla jeans fick kunde jag både få på och knäppa. *Klapp på axeln till mig* Mycket nöjd! Pinade mig igenom 5 km på löpbandet igår igen. Sista 500 metrarna trodde jag att knäna skulle brinna upp men skam den som ger sig. Känns väldigt bra efteråt. Inbillar mig att de sista 2 kommer av bara farten när jag springer ute sen.
 
Vid lunch kommer Jimmy hem och byter av mig och jag sticker iväg på mattelektion. Efter det ska jag storhandla. Egentid. Jag läste häromdagen en artikel att Egentid är något trams som vi hittat på att man behöver. Jag kan delvis hålla med. (Jag som sticker hemifrån i en vecka snart) Menar att egentid inte alltid behöver vara så avancerat. För mig är det att få gå på toa i 5 minuter utan att någon står och ska hänga i mina ben, Ta en dusch i lugn och ro eller åka och handla ensam.
 
Nu kallar plikten i köket. MIn som vanligt klåfingriga son har fått tag i kökssprayen. Tänk att man aldrig kan lämna något framme utan att han ska vara där och röra direkt.
 

Just så ja..




Frustrerande matte och löften.

Jag blir så arg. Arg för att jag inte fattar den här jävla matten. Jag hatar matte. Det är omöjligt för min hjärna.
Har nyss suttit i 20 minuter i telefon med Dennis och fått förklarat hur det här talet ska lösas men det går inte in. Jag fattar inte. Är jag totalt dum?
 
 
Jag tänkte att om jag hoppar över detta tal och tar nästa så frågar jag imorgon när jag har lektion så kommer jag vidare. Men det är själva tänket jag inte fattar tror jag för jag körde fast direkt på nästkommande tal också. Och det efter det så jag ger upp. Får fråga imorgon och hoppas att jag kan komma vidare. Det är nog vid exakt detta som jag hoppat av föregående gånger jag försökt plugga matte B. När motgångarna känns för stora ger jag upp. Dumma mig!
När jag sen tittar tillbaka på det jag redan har gjort så känner jag också att Va? Hur gör man det där? Jag glömmer direkt. Detta känns som ett omöjligt berg att bestiga och tron på mig själv raderas totalt.
Blä. Tänk om det var något roligt ämne jag behövde plugga i alla fall. Men det är klart att när något går lätt så är det väl roligare. Jag förstår att Linus blir arg och hatar att läsa och skriva när han har så svårt för det.
 
Idag är det torsdag. Den här veckan har sprungit iväg. Appropå springa så har jag inte tränat någonting denna vecka. Bra där. Får bli en springtur ikväll tror jag. Snart är sommaren här och i juni har jag ju satt upp som mål att jag ska klara 7 km. Mina nyårslöften var ju:
1. Klara Matten.
2. Skriva högskoleprovet minst en gång. Kommer förmodligen bli två med förhoppningsvis mycket bättre resultat på det i höst. Jag ser det på lördag som en övning för hur det går till. Kan matten klarna någon gång så har jag ju förmodligen lättare för den kvantitativa delen på provet.
3. Springa 7 km innan sommaren.
 
Högskoleprovet är ju klart på lördag. Jag sa ju bara att jag skulle skriva det, inte vad jag skulle få för resultat. 
Löpningen ska jag väl klara av med lite jävlaranamma och matten känns omöjlig men jag ska klara skiten. Om det så ska ta till i höst och jag måste gå ner i studietakt.
 
Världens tråkigaste inlägg känner jag. Men att skriva av sig ger perspektiv ibland.
 
 
 
 
 

Det närmar sig.

Någon har hållit låda halva natten så sömnen jag fick i natt går att räkna på en halv hand typ. Zombie! När sedan klockan ringde för att det var dags att väcka Linus snarkade denna någon vidare utan att skämmas.
 
Jag är helt övertygad om att små barn är så söta för att föräldrarna inte ska bli vansinniga på dem :)
 
Nu börjar det närma sig med nedräkningen till stora dagar här.
Om tre dagar är det dags för Högskoleprovet. Känns jättetråkigt att slösa en hel dag på att skriva ett prov. Det märks att jag inte är lika laddad som när jag anmälde mig va? Jag veet ju att jag inte klarar mattedelen. Körde fast desssutom på matten hemma igår. 19x = -9,5/3 Just det jäkla talet. Jag fattar inte hur man ska göra när jag ser lösningen. Jag räknar helt annorlunda. Finns en jättebra app att ladda ner på telefonen där man kan skriva in alla tal man behöver hjälp med så får man hela lösningen förklarat. Jag fattar i alla fall inte hur de räknar. Hoppas jag kan få det förklarat för mig på fredag när jag kan gå på matteundervisning igen. 22 april har jag prov på första kapitlet. 83 sidor. Jag är på sidan 17. Jihaa. Det är tur att mycket är räkneexempel och förklaringar. Nästa kapitel är det jag fattar noll av. Funktioner.
 
Om 5 dagar åker vi till Hurghada. Jag tror längtan över att åka tagit överhanden ångesten över att lämna barnen. Är lite orolig dock för hur jag läst att det är i landet. Det krävs i princip dricks för allting. Lämnar man inte dricks får man ingen service. Visst kan vi lämna dricks men har man köpt en all inclusive resa tycker jag inte man ska behöva ge dricks för allt hela tiden. Städpersonalen är självklar, dricksen är en stor del av deras lön.  Enligt vad jag läst så tar de i princip väskorna ur handen på en på hotellet när man kommer och bär dem till rummet, sen sträcker de fram händerna och ska ha dricks. Har jag klarat att frakta min väska till hotellet kan jag nog bära in den på rummet själv också - gratis. I princip allt man köper ska prutas på. Jag är värdelös på att pruta. Man ska dssutom vara noga med att kolla så man får rätt pengar tillbaka när man handlar för de vill gärna lura en varnade de för på Forex när mamma växlade pengar.
Men det blir nog bra. Det är ju alltid bäst att bilda sig en egen uppfattning. Detta är ju vad jag läst, inte vad jag vet. Naturen ska vara helt fantastisk. Enligt klart.se ska det vara som varmast 37 !! grader på måndag. Oj oj säger jag bara.
 
Nu ska jag göra oss redo för att gå och lämna Adrian, sen blir det ut till Erikslund en sväng och inhandla det sista som behövs för resan. Jag behöver ett par sandaler av något slag. Nu är det nära. Resfebern börjar komma. :)
 
 

Fredagsmys på hög (?) nivå.



Räknar matte kl 23:30 en fredagskväll. Svårt att sluta när jag väl kommit igång men nu är det kola deluxe i hjärnan. Kommer drömma om stambråk inatt. Otrevligt minst sagt.


Det är inte lätt att behaga tant.

Dagens i-landsproblem!
 
På förmiddagen idag sa Jimmy att han skulle åka iväg för att fixa en grej. Vad ville han inte berätta och lät lite hemlighetsfull. "Är det en överaskning?" sa jag lite på skämt, Jimmy överaskar aldrig.  "Kanske det" svarade han och flinade.

När han sen åkte iväg var jag faktiskt väldigt nyfiken på vad han skulle göra. Som sagt. Jimmy är inte den som överaskar. Knappt ens på födelsedagar så jag undrade ju vad han skulle hitta på. Skulle han köpa något, göra något?
 
När han sen kommer hem sträcker han fram en påse från Clas Ohlsson med ett... batteri till min telefon. Vad säger man?. Hm.. tack, eller nåt. "Jag tänkte köpa en blomma också" sa han men den blomman får jag nog rita själv. Ja, det är väl tanken som räknas. Jag låtsas att jag fick en fin blomma istället för ett batteri.
 
Till saken hör att min telefon strulat under en längre tid. Den har vägrat att ladda ordentligt. Över natten får den i ca 40 % så det har varit lite drygt då man får se till att alltid ha den på laddning hemma för att eventuellt råka ha några procents batteri om man ska iväg. Har även alltid laddat den när vi åkt bil för den laddaren vi har i bilen har lyckats få i mest av alla laddare. Vi har provat med 4 olika laddare och ingen har fungerat ordentligt så ett nytt batteri var väl sista utvägen innan jag kastade luren åt skogen. Men att kalla det överraskning? Nej, inte direkt va. Världens tråkigaste i så fall. Det där jäkla batteriet hade jag väl kunnat åka och köpa själv liksom. Men tanken var ju god.
 
Fast jag är inte nöjd ändå, för tydligen var det svårt att få tag i ett satans batteri så när han till slut hittat ett så var det ett som både är tjockare och tyngre än originalet  så man fick med ett nytt skal till baksidan för att batteriet skulle få plats. Så min telefon har nu konverterat till modell tegelsten. Jihaa!! Kanske lite överdrivet men fet är den och inget man har i byxfickan när man springer direkt.. Kanske som extravikt runt benen? :) Men 100% batteri kan den få. Alltid något.
Jag hade faktiskt personligen inte köpt modell fet på batteriet utan hellre väntat. Har jag gått med strulande telefon i över en månad kan jag väl göra det ett tag till. Dyrt var det också. Som sagt. Det är inte lätt att behaga det här fruntimret. Han är snäll min karl, men han är kass på överraskningar som är roliga att få.
 
 
 
 
 

Första utesvängen och smärta.

I morse invigde jag spåret för detta år. Det var extremt mycket jobbigare än att springa hemma på löpbandet. Vårt spår går upp som en sol och ner som en pannkaka hela tiden med höga backar som inte är nådiga att springa upp för. I höstas när jag sprang så gick (kröp nästan) jag alltid upp för den sista mördarbacken men idag så sprang/joggade jag hela spåret så det är ju en förbättring från i höstas.
Det blev ingen jättelång tur - 3,2 km ca men dra åt pipsvängen vad slut jag var när jag kom hem. Fick slita av mig kläderna för jag trodde jag skulle brinna upp och sen kastade jag mej på soffan och orkade knappt röra en fena på en bra stund. Orkade knappt stå i duschen sen heller. Inte ofta jag blir såhär slut när jag sprungit. Fi fan alltså. Sprang ju inte ens så långt.
 
Var med om en väldigt obehaglig grej nu på eftermiddagen. Satt och skulle klä på barnen för att gå ut och från ingenstans så får jag en ilande diffus smärta längs sidan av hela ryggen som var allt annat än behaglig. Det blev bara värre och värre, strålade framåt och jag fick lite samma känsla som när jag hade gallsten, att jag inte kunde vara still, illamående och allmän panikkänsla för det gjorde så ont. Vankade av och an och googlade faktiskt på njursten där i princip vartenda symptom stämde in förutom att jag ännu inte hade så ont att jag inte stod ut, men det var inte långt ifrån att jag ringde hem Jimmy i alla fall. Men nu en stund senare efter Ipren och Alvedon så har det lättat. Så det var nog nåt annat tack och lov. Känner fortfarande lite konstigt längs sidan av ryggen men ingen smärta så. Samtidigt har jag en väldig mensvärk men jag tror inte det hörde ihop för detta var en helt annan känsla. Jag hoppas det håller sig borta nu. Kanske jag sträckte till något när jag sprang i morse?! Fast det kändes inte direkt muskulärt. Men huvudsaken att det är bättre och att det inte kommer tillbaka.
 
Ja, tanken var som sagt att vi skulle gå ut. Adrian vägrar att klä på sig och Ninnie sitter och leker i hans rum. Det var egentligen Adrian som ville ut men jag vägrar att kämpa på honom kläder. Jag skulle dock vilja gå till affären och handla choklad. Det är fredag, och den perioden i månaden där många kvinnor måste ha choklad så jag anser mig vara värd det. Det är alltid bra med ursäkter.
 
 

Vårdag!

Igår när vi vaknade så vräkte det ner stora flingor med snö. Idag har det varit sol och riktig vårvärme. Typiskt mars med andra ord.
 
När vi hämtat Adrian på eftermiddagen så gick vi hem och lekte hemma på baksidan. För en gångs skull så tog jag fram systemkameran och plåtade lite. Vi är så dåliga på det verkligen. Alla kort tas med mobilen och de bilderna blir inte ens bra.
 
 
Vi hittade en jacka åt Ninnie igår. Det blev en Fix från Lindex  Vi stod och valde mellan den och en liknande från Kapp Ahl som kostade lika mycket. När personalen på Lindex kom och sa att ""det där är en superbra jacka, ni vet väl om att vi har 20 % på alla barnkläder idag?" så bestämde Jimmy att den skulle vi ha. Snål eller ekonomisk. Haha.  Vi är ju väldigt svaga för rosa både jag och Jimmy men de var slut i hennes storlek så det blev en turkos och en rosa fleecetröja under. Hon passar jättebra i färgen. Stor är den. Vi har vikit upp ärmarna 1 dm men hon har väl snart växt i den. Förhoppningsvis kan hon ha den i höst vid förskolestart också.
 
 
Ninnie "cyklar"
 
Dott me bläpple!
 
Det är lä och solen ligger på mot vår nybyggda altan så det var riktigt skönt att sitta där. Olidligt på sommaren dock. Jag satt i bara tröja och mös. Ninnie i fleece och Adrian vägrade byta till sin tunnare jacka så han var alldeles svettig när vi kom in.
 
 
När det är såna här fina dagar längtar jag till sommaren ännu mer. Slippa alla dryga vinterkläder. Men nu är det inte långt kvar.
 
 
 
 
 
 
 
 

Älskade ungar!

Idag hände det där som så sällan händer. Båda barnen sov ända till 7.20. Den tiden kanske inte är direkt sovmorgon för de flesta men när man är van med att barnen vaknar strax efter 5 så är det är riktig lyxtid. Så jäkla skönt. Jag vaknade innan och låg och drog mig en bra stund innan Ninnie vaknade. Det är faktiskt mycket det jag saknar. Att få vakna till i min takt. Ligga och filosofera en stund innan dagens alla måsten börjar. Igår sov de också rätt länge, till 6.40 Det är en helt ok tid det med. Fortsätt såhär snälla barnen!
 
Världens finaste tjej ♥
 
Jag åkte hemifrån vid 12 igår. Först hade jag mattelektion, sen väntade jag ut lite tid genom att handla present åt min brorsdotter Alwa som fyller 5 år idag. Efter det tränade jag och Linnéa på Friskis. Jag var hemma ca 6 timmar efter det att jag åkte. På hemvägen kändes det som jag skulle längta ihjäl mig efter barnen. Hur sjutton ska det gå när jag är borta en vecka? Snacka om att resfebern börjar komma. Känner mig som en hemsk mamma som lämnar dem så länge. Meeeen det ska ju bli underbart att få komma iväg. Härligt att få umgås med bara Bella och mamma i en hel vecka. Jag ska försöka fokusera på det.
 
Nu ska vi göra oss iordning för att åka och försöka hitta en jacka åt Ninnie. Verkar i princip omöjligt att hitta en typ skaljacka i strl 80. Så små barn till storleken ska tydligen inte vara ute och leka. Blir så trött. Hade samma problem med Adrian. Den enda som jag hittat är från Polarn o Pyret och jag vägrar betala 699 kr för en tunn vårjacka. Hade det varit en vinterjacka hade det väl varit en sak men nej. Där är jag för snål. De har en på Kapp Ahl för 399, minsta storleken är 86. Den lär det rymmas 2 Ninnie i men vi ska prova. Skulle kunna tänka mig någon soft Shell liknande också men de flesta börjar i strl 86. Inte alltid lätt att ha spinkiga små barn :)
 
 
 
 
 

En känsla av värdelöshet!

Idag började matten på riktigt. Första lektionen och studieplanering. Om 4 veckor ska jag skriva första provet på första kapitlet i boken. Satt nu ikväll och tittade igenom det lite. Första delen med ekvationer kanske jag kan behärska med lite övning men resten är rena grekiskan. Funktioner, polynom och fan o hans moster. När jag sen bläddrar igenom resten av boken blir det bara värre och värre. Jag fattar inte ens frågeställningarna för det mesta är ord jag aldrig ens hört. Jag känner mig dum i huvudet.




Jag hatar matte. Hatar på riktigt.

Känns så ovärt att skriva högskoleprovet nästa helg när jag kommer att få chansa mig igenom hela mattedelen. Jag har nog någon form av mattedyslexi.
Känns ovärt att gå denna kurs när jag inte kan vara med på alla lektionstillfällen. 2 av 4 timmar i veckan kan jag gå. Skulle nog behöva vara med på alla genomgångar. Det är ju inte så att när jag är där på hsndledningstiderna så är jag ensam.

Jag känner mig så uppgiven och värdelös. Mina framtidsdrömmar känns helt omöjliga att nå. På riktigt helt omöjliga.

Om

Min profilbild

Hej och Välkommen hit!!

Camilla heter jag som skriver här. 32 årig tjej som bor utanför Västerås i lilla hålan Skultuna, i en villa med ständiga renoveringsprojekt.
Gift med Jimmy och tillsammans har vi Adrian född september -11 och Ninnie född mars - 13.
Sedan tidigare har jag Isabelle som är född -03 och Linus som är född -05. De bor tyvärr bara hos oss på halvtid. Vi är en äkta icke "kärnfamilj" med andra ord.

Min blogg är mitt bollplank åt mig och mina funderingar i livet. Här lindas livet inte in i rosa moln och ständigt lycka, utan jag skriver om min och vår verklighet på gott och ont.

Välkommen med åsikter, eller ja: Ska du kritisera kan du hålla dem för dig själv. :)
RSS 2.0