Camilla

Ett försök till syskonbild. Det är ett omöjligt projekt att få alla 3 att titta in i kameran samtidigt.



Idag har vi varit på badhuset, rensat ogräs och inte så mycket mer alls. Man måste älska solen.

Nu blir det Smartare än en femteklassare och alldeles för mycket godis.

Dumt att ligga och dra sig på morgonen när man kan stå :)

Idag har varit en bra dag. Först hade vi finfrämmande på förmiddagen av Carola och hennes barn. Trevligt som alltid.

Funderade lite på en sak i efterhand. Lina (Carolas dotter) och Linus är ju lika gamla. Det skiljer 1,5 månad. Jag och Carola började umgås i samband med att vi gick på samma babymassage med våra bebisar. Sedan har vi liksom hängt ihop sen dess. När de var mindre så lekte ju de ihop när vi träffades och så. Det var liksom Lina och Linus som lekte och Bella var.. hm.. för stor för att vilja vara med. Inte så intresserad av att leka med småttingar. Nu är det inte så längre. Nu är det Bella och Lina som har mer gemensamt. För att de är tjejer antar jag?! Linus kan vara med på ett hörn men det brukar inte vara några längre stunder.
Lite roligt det där att när man blir äldre dras man mer till att umgås och leka med samma kön. Nu ska jag inte dra alla över en kam men generellt sett tror jag ofta att det blir såhär.
Det är roligt hur man uppfostrar barnen lika, oavsett kön men att killarna från liten ålder ofta gillar bilar och traktorer medan tjejer hellre tar hand om sina dockor. Att det skulle ligga i uppfostran är ju rent skitsnack.

Nog om det. Jimmy jobbar kväll även idag men vi fick sällskap av mamma/mormor till middagen.
Adrian har visat hur duktig han blivit på att åla och ställa sig upp sen sist. Nu är det verkligen ständig uppsikt som gäller. Han börjar bli snabb den lilla rackaren. Det är roligt att se hur nyfiken på livet han är. Min lilla plutt!

Kollade just in väderappen. Vädret ser riktigt lovande ut för nästa vecka. Hoppas det blir så. Helt underbart vore det. Att ligga och sola lär jag väl dock inte få göra denna sommaren med tanke på Adrians framfart. Men vad gör väl det? :)

Jag hatar när jag inte kan somna. Har legat i sängen i över 2 timmar nu men har inte ens slumrat till.

Tusen saker och tankar kretsar i mitt huvud just nu så jag är ganska säker på att det är därför sömnen lyser med sin frånvaro. Tänk om man bara kunde stänga av.

Linus har sniffat maskrosor idag. "jag skulle bara kolla om jag fortfarande var allergisk" var hans förklaring när han drog av nysning efter nysning så snoret bara sprutade vid matbordet. Trodde aldrig att han skulle sluta. Smart drag av honom och jag tror han fick sitt svar. Learning by doing!
Detta har resulterat i att hans sömn inte heller varit så bra än. Täppt och snorig i näsan och nässpray hjälper inte jättebra. Tror dock han somnat nu efter en ordentlig koksaltsköljning av näsan och lite nezeril. Tycker synd om honom.

Om man skulle försöka slå ihop de blå igen kanske. Hoppas bebisen tar sovmorgon, annars är jag nog levande död imorgon.

Adrian är en otroligt nyfiken kille. Allt ska undersökas. Kännas på. Stoppas i munnen. Att sakerna ligger på bordet är numera inget hinder.

Häromdagen satte han sig upp själv. Idag lyckades han med denna bedrift. Ställa sig upp. Jag får panik. Han är inte riktigt mogen för alla sina framsteg än. Tex ställa sig upp och sedan bara släppa när han får tag i något. Då faller han pladask om man inte är med. Usch. Ha inte så bråttom bebisen!

Linus i samma ålder kunde knappt sitta och Bella hon satt men kröp nog inte förrän hon var 10 mån.

Jaha, nu ställde han sig vid tvbänken också.

Nu kickar vi igång en ny vecka igen och detta blir ännu en bakvänd sådan. Av flera olika anledningar.
Jimmy har än en gång bytit skift i en hel vecka. Vanligtvis jobbar han dag när de stora barnen är hemma men nu kommer han alltså att jobba kväll. Det innebär att jag blir ensamstående 3-barnsmamma på kvällarna i några dagar men å andra sidan så blir vi hemma allihopa på morgonen. Som idag tex så skjutsar han in dem till skolan och jag slipper stressa upp Adrian på morgonen. Han har nämligen kommit på de sista dagarna att det är väldigt skönt att ligga och sova till 7-7.30. Jag gillart!!!
Sen är det ju röd dag på torsdag så det blir 3-dagars vecka för barnen då det är klämdag på fredag. Hoppas hoppas att vi får fint väder.

Att sluta amma måste vara det bästa som hänt oss. Jag känner mej hyffsat utvilad för första gången på länge.
De senaste dagarna så har Adrian somnat mellan 20 och 21 på kvällen efter en flaska välling. Han somnar ganska lätt och behöver inte ligga i mitt knä. Bara en sån sak gör ju det hela underbart. Sen sover han till mellan halv två och tre. Käkar en flarra välling och sover vidare tills det är morgon vid 7-7.30 som sagt.. Hur skönt som helst. Med tanke på de nätterna jag har haft de sista månaderna med oroliga nätter och amma allt från 2-4 gånger så tycker jag att detta är på tiden. Äntligen!

Idag fyller Adrian 8 månader. 4 månader kvar till 1-års dagen. Det är galet. När jag var gravid tyckte jag att 8 månader gamla barn var just barn. Inte bebisar utan små barn. Hur kommer det sig då att Adrian är min lilla Fis bebis? Och kommer nog alltid att vara. I alla fall ett bra tag till.

Imorse la vi ut båda katterna på blocket då de är olyckliga av att vara inne. Främst Elliot har vi ju märkt det på. Dessutom har de börjat reta upp sig på varanda och slåss och härjar här hemma. Jag tänkte nog att det är omöjligt att omplacera en katt men man måste ju börja i någon ände.

Döm av min förvåning när det en kvart efter att annonsen godkänts ringer en kvinna som säger sig ha blivit helt blixtförälskad i Elliot på bilderna. Hon ville komma direkt och hämta honom. Det bästa av allt var att hon bor på en Hästgård utanför Köping där de haft en katt som nyligen dött 17 år gammal. Nu behövde de en ny musjägare och hon hade länge och väl tittat på blocket men inte hittat någon som kändes rätt. Förräns Elliot kom. Han måste ju vara bra snygg.

Nu hoppas vi att han sköter sig och att allt går bra för dem. Bara en katt kvar hemma nu. Hon ligger kvar på blocket så finns det någon som vill ta henne får hon också flytta. Men hon känner vi inte mår lika dåligt av att gå inne och hon kanske till och med kan få gå ut igen. Det var inte hon som hoppade upp på folks bilar och som störde grannarna. Synd att de inte ville ta båda ;) Vilket liv för en katt liksom. Det känns superbra.

Snyggingen.

Visst kommer vi att sakna honom men detta kändes som ett måste. Nu får han det bra.

Öppnar lådan och plockar ur saker. Skitunge!!

Inte poppis hos mina bröst att sluta amma så tvärt. Fan så ont jag har i det ena. Det andra har redan mer eller mindre sinat. Ändå har jag pumpat ur över 2 dl sammanlagt idag. Skulle kunna få ur massa mer men vill ju liksom att kroppen ska fatta att det ska sina. Men jag måste ju när det börjar knöla sig för att inte få mjölkstockning.
Dessutom tömmer inte pumpen alls på samma sätt som Adrian gör (gjorde) så även fast jag pumpat känns det lika fullt. Åh vad jag skulle vilja amma nu. Men Fisen vägrar. Är precis som att han redan glömt hur man gör. Men det är nog lika bra.

Nu sitter vi och ser på Kung fu panda och käkar godis. Fisen somnade sittandes i mitt knä nyss. Märker redan att han somnar lättare när han inte kräver tutte och inatt åt han bara en gång. Tyvärr somnar han inte om lika lätt efter nappflaskan som tutten.

Detta måste vara utomordentligt intressant att läsa. Haha.

Imorgon kommer mina storkottar hem. Längtar!!

Smörgåsrån med smör på är jättegott. Han slukar ett på nolltid. Så söt var han imorse när han satt och bet av små tuggor med sina 2 små tänder.

  Bästa Fisen ♥

kan jag nu säga att vi har slutat amma. Med blandade känslor. Det var ju detta jag ville nu. Känner att 8 månader är nog. Men samtidigt var det ju mysigt. En speciell kontakt man har med sitt barn som jag aldrig får tillbaka.

Efter att vi var på Bvc i onsdags och han hade gått upp så dåligt så har han fått massa välling i flaska. Förmodligen upptäckte han väl hur smidigt det var att käka ur nappflaska då. Det kommer snabbt och han behöver knappt anstränga sig. Mätt blir man också. Tuttens tid är förbi!!

Jag har ju fortfarande en hel del mjölk kvar så för att undvika mjölkstockning så måste jag ju få ur mjölken så min tanke var ju att trappa ner på amningen. Adrians tanke är numera att bita mamma skithårt i tuttarna med sina sylvassa tänder och skrika om man försöker stoppa in tutten i munnen på honom. Ingen höjdare vill jag lova. Så nu är jag och bröstpumpen bästa vänner. Pumpar ur det värsta trycket ibland och hoppas att det sinar fort. Hoppas även jag slipper mjölkstockning. Ont gör det i alla fall.
Det är förvisso väldigt skönt att vi är överens om beslutet nu, jag och Fisen

Jag måste ändå säga att jag är stolt över mig själv. Jag hade skitjobbigt i början. Det gjorde så jävla ont att amma. Jag skrek och grinade. Hade ångest varje gång det var matdags. Kändes som han sög eld ur tuttarna första tiden. Men pga att det funkade så bra för Adrian så kämpade jag på och när vi bekämpat torsk och djävulskap så blev det bra. Det är jag glad för idag.

Jag vill verkligen poängtera att jag inte är en sån person som propagerar amning till varje pris. Det är något man avgör själv hur mycket energi man vill lägga ner på att kanske få det att fungera. Glada mammor ger glada barn. Men för mig var det rätt att kämpa på och det är jag glad över idag.

Tyvärr lär väl Tant Röd komma på besök nu snart och det har verkligen varit skönt att vara utan. Men men. Nu får Jimmy börja hugga in och hjälpa till på nätterna. Såå skönt! Förhoppningsvis kommer Adrian underfund med att man kan sova hela natten istället. Men en dag i taget.