Senaste dagarana har jag känt mig helt slut. Häromdagen extrem huvudvärk, igår så trött så jag knappt kunde hålla mig vaken och imorse mådde jag bra. Åt frukost i godan ro. Matade Adrian. Helt plötsligt från ingenstans utan att ens må illa så kräktes jag. Hann inte ens in på toan. Jimmys kommentar var "Oj ?!" Ja. Oj, var ungefär vad jag tänkte också. Mådde aldrig illa heller. Jättekonstigt. Vet att jag kunde få såhär när jag väntade Bella också så det kanske är en tjej den här gången då.. Men tror nog på en kille ändå.
Nu är jag återigen tröttare än tröttast och så jäkla matt i hela kroppen.Önskar jag fick krypa ner under ett täcke i soffan framför en bra film.
Ändå dras jag med tankar och undrar om bebisen lever ens. Inte känt den nåt mer sen förra fredagen. Om det nu var den, men jag var väldigt säker då. Tycker bollen i magen jag känt ett bra tag nu varit lika stor jättelänge. Men det hör väl till att oroa sig när man är gravid.
Har varit väldigt dålig på att skriva senaste dagarna men när jag går hemma själv med Adrian och det inte händer så mycket så känns det inte som att jag har så mycket att förtälja.
Bella kommer hit varje dag efter skolan då hennes skolskjuts inte kommit igång än. Så får hennes pappa hämta henne här. Nu är det dessutom bestämt att vi ska skippa taxin och hon ska åka buss hem själv istället. För att hon ska kunna gå på fritids. Annars så kommer taxin och kör hem henne direkt när skolan slutar. Känns lite konstigt att hon är så stor så hon ska åka buss själv men hon vill det själv så jag får väl helt enkelt insé läget att hon inte är någon lite tjej längre.
Nej, jag ska kasta mig på soffan igen och passa på att softa medan minifisen sover. Bella kollar på nåt skräp på tvn. Jag hatar hatar hatar dubbade barnprogram! Fruktansvärt.
Linus somnade som sagt inatt och sov lugnt hela natten. Vaknade i morse som om inget hänt. Jättekonstigt, men ingen är gladare än vi. Händer det igen så får vi nog söka för det. Jag kände mig riktigt hjälplös och det var hemskt att se sitt barn fullkomligt vrida sig i smärtor så.
Tror inte på magsjuka. Aldrig varit med om att man får såå ont i magen av det och han spydde ju inte ens på riktigt. Det var mer hosta, hulka, spotta. Max 3-4 gånger så vart ju aldrig riktigt någon tömning. Skitsamma var det väl, men jag hoppas vi slipper vara med om det igen.
Idag är det söndag. Jimmy har tagit åt sig extrajobb i eftermiddag/kväll. Skittråkigt idag men inte lika tråkigt när lönen kommer.
Snart kommer det ett gäng killar hit och ska bära upp bänken och fundamentet som alla borrmaskiner och grejs på satt i vår verkstad förut. De väger multum, säkert ett par hundra kg så killen som ska ha den, en kollega har samlat ihop typ 10 pers som ska komma hit och hjälpas åt att bära. Det största orosmolnet är om vår källartrapp håller. Jag håller mig helt klart här uppe så jag slipper se.
Adrian står just nu och dansar. Han dansar så fort man sätter på musik. Viftar med armarna och gungar upp coh ner med knäna. Undrar vem han fått det ifrån då varken jag eller Jimmy har någon vidare direkt taktkänsla, i nyktert tillstånd i alla fall ;)Tyvärr lyckas jag aldrig få någon bra film.
Igår när vi var på marknaden och stora ungarna åkte karuseller så är det ju mycket och hög musik. Adrian satt och dansade i sin vagn. Studsade upp och ner fram och tillbaka. Vi satte på honom skorna så han kunde dansa på marken och herregud vad han dansade runt. Så jäkla gullig. Någon gång ska jag lyckas få en bra film och lägga ut. När Sofia dansar gogo, och Sexy and I know it med LMFAO är favoriterna :D
Linus kommer in i sovrummet inatt och skriker och beklagar sig över att ha jätteont i magen. Vi går in i hans rum och där vrider han sig i smärtor. Han verkar knappt stå ut i sin egen kropp. Ligger ner, sätter sig upp, kastar sig ner, ställer sig, slänger sig ner på golvet, och så fortsätter det.
Jag får smått panik och är nära på att ringa 1177. Jimmy bara sover vidare.
Han fick Ipren och värmekudde på magen. Ligger och halvsover stånkandes en bra stund och jag vet inte hur många gånger jag frågade om han mådde illa. Det gjorde han inte men hinken stod bredvid utifallatt liksom.. Smärtan verkade komma och gå ett tag och efter ca 45 minuter så börjar han hulka och kräks - pyttelite. Max 0,5 dl och det känns som det mest var iprenen och lite slem som kom upp.
Efter detta var magvärken som bortblåst och nu sover han. Till saken hör att han somnade med huvudvärk, rinnande näsa och hade nyst en sisodär 50 gånger (ingen överdrift) på kvällen. Så jag trodde väl mer att han skulle vakna med en förkylning.
Jag ligger och kan såklart inte sova. Vad var det? När kommer nästa kräka? Är det magsjuka? Det kom ju knappt nåt. Åh. Jag vill inte bli kräksjuk igen. Hata hata hata!!
Aja. Visar sig. Lika bra att försöka sova. Tur att man har mobilen.
Jag har en gravid-app på min telefon där man kan läsa dag för dag angående allt som hör en graviditet till. Mer intressanta och mindre intressanta saker.
En kategori heter Är det säkert? Där står mycket om vad man kan äta, bör man sola solarium, tatuera sig, bada bastu osv.
Det sägs ju att det finns inga dumma frågor, bara dumma svar. Jag tror inte jag håller med. Detta är en dum fråga: "Är det säkert att ha strumpbyxor på sig när man är gravid?" Alltså seriöst! Vem tror att det kan finnas något som helst farligt med att ha strumpbyxor på sig när man är gravid?
Jag vågar nog nästan med 99,99 % säkerhet säga att det var någon som gjorde sig påmind i magen på mig igår kväll. ❤
Det liksom duttade väldigt svagt och höll på flera gånger på ungefär samma område i den lilla bollen jag har där nere. Under en bra stund också. Kanske var den var hög efter mitt godis och colaintag. Var det du bebis?
Det är ju rättså tidigt men ingen omöjlighet. Tror Adrian gjorde sig till känna denna vecka också men sen dröjde det 2-3 veckor till. Tarmbubbel brukar ju dessutom flytta sig och inte hålla på flera gånger på samma ställe och inte kännas riktigt såhär. Det har jag gott om också så det är jag lite av en expert på.
Ja, jag tror det var bebisen. Men säker kan jag väl inte vara.
Adrian 11 månader lyckas med något som Bella 9,5 år just lärt sig ordentligt. Säga R.
Han går omkring och säger Äädää RRRRRRR RRRRRR. Tungan riktigt vibrerar på honom. Klockrena R. Låter så jäkla kul :-) Gissa om Bella blir sur, med glimten i ögat. Haha!!
Denna vecka har verkligen rusat fram. Redan torsdag. Idag går jag inte i 14:e veckan. (13+0) Tycker att det gått rättså snabbt hitills. Men samtidigt går det rätt segt.
Undras vad vi ska hitta på idag. Jimmy ser vi knappt röken av. Han bara gräver och gräver ute. Det har visst kommits på att baksidan på vårt hus måste grävas för hand när det ska dräneras då grävmaskinen inte kommer in under taket som sticker ut där. Så gräva för hand eller hyra en minigrävare. Tydligen ska han gräva för hand. Tur det är en dryg månad kvar för jag ser det som ett evighetsarbete. Se bild nedan.
Snart ska Linus skjutsas till skolan. 2 timmar om dagen går han första veckorna och han får inte gå på fritids eftersom jag är mammaledig. Det är 1,5 mil till skolan så det är ju knappt värt att åka hem. Hoppas det går smidigt när skolskjutsen kommer igång. Bella däremot som går här i Skultuna nu knatar iväg ca 8:10 på morgonen. Hon börjar 8:20 och det tar väl 3-4 minuter att gå. Hur smidigt som helst. Vi ser hennes skola från huset. Hon verkar trivas superbra och både tisdag och onsdag har hon haft klasskompisar med sig hem. Jag tycker det är såå tråkigt att hennes far fick för sig att flytta till stan igen. Nu får hon också åka skolskjuts hit när hon är hos honom. Hon verkade tycka det var så skönt när vi bodde 10 minuters promenad ifrån varandra. Det var nämligen pga henne och att hennes pappa bodde här vi valde Skultuna. Annars hade vi nog valt andra sidan stan. Men men. Nu flyttar vi inte. Trivs bra här.
Jag har just lagt fram till Jimmy att vi ska åka till Ikea under tiden vi väntar på Linus. Adrian behöver ett nytt spjälskydd till sin säng. Köpte ett svart ganska dyrt på babyproffsen när jag var gravid. Sen när vi hade loppinvasionen i våras så tvättade vi ju allt som gick att tvätta och det skulle gå bra att tvätta spjälskyddet i 30 grader. Det gjorde jag och ut kom det som ett jäkla sladder bara. Ligger bara som en korv i hans säng så häromdagen när Jimmy gick och la sig så låg Adrian på fel ledd i sängen och båda benen hängde utanför. Han hade aldrig kommit loss om han försökt vända sig.
Nu har Jimmy kommit in så jag ska passa på att sanera mig. Ett omöjligt projekt att duscha numera när jag är ensam med Adrian. Antingen ska han in i duschkabinen som är för liten för oss båda eller så ska han hänga ner i toaletten. Inte så mysigt.
Jag tänker beklaga mig! Och är du fin i kanten är detta inlägg inget för dig.
Jag har så ont i magen. Ilar och hugger rätt upp i mumindalen. Får gå dubbelvikt ibland. Drar och moler både från höger och vänster.
På detta ett konstant magknip som setat i mer eller mindre i ett dygn. Är som en uppblåst ballong som bara vägrar gå sönder. "Man kan få mer gaser som gravid" sägs det. No shit!!
Hoppas det blir bättre snart för såhär vill jag inte gå i 6 månader till. Då lär jag göra en favorit i repris på förlossningen ;)
Nyss slog det mig. Fan!! Jag ska föda barn igen. Panik!
Under Adrians graviditet gick jag på Klara-samtal pga förlossningsrädsla. Sen gick hans förlossning över allas förväntningar. Snabbt, smidigt och smärtsamt javisst. Men 100 gånger bättre än de andra två och efteråt var jag piggare och fräschare än på länge innan. Jag kände mig lyckligast på hela jorden vilket var dn ny känsla för mig så tätt inpå en förlossning. Åkte ju till och med hem efter 6 timmar.
Men ändå. Nu börjar jag bli RÄDD igen! Why?? Det gick ju så bra sist.
Bort bort med negativa tankar nu och in med positiva. Ja, Camilla. Det kommer bara säga plopp så är det klart. Snabbt och smärtfritt. Det bestämmer jag nu!
Bella börjar i 3:an i ny skola här i Skultuna. Spännande. Det var lite tveksamt om jag skulle få följa med först men när verkligheten kom ifatt så skulle jag visst med :) Nu börjas det snart med att mamma är skämmigt.
Linus börjar 1:an. Galet. Har jag två skolbarn? Ikväll börjar han även simskola.
Jimmy har dock semester i en vecka till så riktig vardag blir det inte än.
Min käraste iPhone håller på att säga upp sig. Jag undrar om jag vågar skaffa en annan nu när mitt abonnemang går ut. Samsung Galaxy s3 står på potentiella-listan. Men tänk om det bara är skit och man ångrar sig. Är ju så nöjd med iPhonen.
Snacka om rikemansproblem!
Såhär gnäller den bland annat när man stoppar i laddaren. Får dra ut och stoppa o den flera gånger ibland innan den börjar ladda. Kan ju vara laddaren som gjort sitt också.
Jag har läst och hört om många med barn runt Adrians ålder som har stora problem med läggningen på kvällen. Nu kan vi gå med i den klubben. Jag blir galen!
Under en tid fram tills för några veckor sedan har han somnat runt 19-20 på kvällen. Vaknat efter någon timme men somnat om direkt. Nu är det slut på det. Mycket som händer i den lilla hjärnan nu antar jag?!
För det första är sömnen på dagen helt åt pipsvängen. Idag tex sov han en kort lur på förmiddagen sen vägra sova förrän kl 17 och då kan man ju räkna ut hur kvällen blir. Sov mellan 17 och 18 sen vara jättetrött, grinig, klängig och allmänt dryg. Sova ska han dock inte. Vanligtvis tar han sin andra lilla lur för dagen ganska tidigt på dagen och är som han brukar väldigt trött vid 19 snåret. Somnar och sover någon timme max sen är det kört. Vaknar och ska bara inte sova!
Detta resulterar i att antingen får man bo i sovrummet med honom hela kvällen för att försöka få honom att somna. Eller ha honom uppe, oftast trött och gnällig, klängande upp i knät, ner från knät som en jojo och glömma allt vad lite egentid heter innan man själv ska klappa ihop för natten.
Jag tar hellre tidiga mornar och lite tid för mig själv på kvällen än långa sovmornar och en bebis uppe halva natten. Ok om han är pigg och glad men det är han ju inte. Måste ju vara jobbigt för honom också med denna kamp. Dessutom går ekvationen läggning och Jimmy inte ihop så 9 gånger av 10 så får jag ta det. Det skulle vi jobba på under hans semester och det har ju gått jättebra .. *not* Adrian är mammig. Jättejättemammig! Sen när det är klart är det dags för mig att sova för att orka medan Jimmy sitter uppe till 2-3 på natten och spelar tv-spel och har det så lugnt och skönt för dig själv. Men tro inte att jag låter honom sova halva förmiddagen för det. Nej nej! Någon rättvisa får det vara. Går man och lägger sig sent, då är man trött när bebisen vaknar. Självförvållat!!
Ja. Nu har jag gnällt av mig lite. Finns värre saker här i världen och när han väl sover så undrar jag; Var det så jobbigt!? Min lilla Fis. Mamma älskar dig.
Fick en bild på Linus som hans pappa skickade. De är ute med båten över helgen och Linus drar visst upp abborrar på löpande band. Kan tro att han är stolt nu. Det ser då så ut på bilden jag fick :)
Denna morgon startar lite bättre än gårdagens. Adrian bestämmer sig för att sova länge. Han sover än och klockan är 8:45. Otroligt, jag tror inte det hänt någonsin i hans 11 månader långa liv.
Kan jag sova då? Nej, jag vaknade för 45 minuter sedan men det är ju bara så skönt att ligga och dra sig i lugn och ro. Nu börjar det suga rejält i frukost-tarmen så grabbarna får gärna vakna snart. Går jag upp och stökar i köket så väcker jag dem. Det vore kul om Adrian får vakna själv så jag ser hur länge han tänker sova.
Idag är det lördag. Inga planer på agendan. Jag vill hitta på något. Frågan är bara vad. Vi (Jimmy) har massor att pyssla med inför husdränering i slutet på september. Frågan är om vi kommer få någon tomt kvar överhuvudtaget efter det. Det ska grävas upp en ca 1-1,5 meter bred, 2 meter djup vall runt hela huset. Det kommer att komma hit en grävmaskin modell 15000 kg så den lär ju förstöra allt i sin framfart. Plus att vi måste riva både staket och kapa träd för att den ska komma fram. Kul. Jättekul! Ska dock bli väldigt skönt när det är klart. Slippa fukt i källaren.
Adrian har sovit jättedåligt inatt pga hosta. Välling och slemmig hals är inte ultimat direkt. Han verkar tack och lov inte lida så värst av det. Sover sig igenom hostattackerna. Men en annan får ju inte mycket sömn när han hostar mig i örat 2 dm bort. Tyvärr vaknade han också alldeles för tidigt i mirse och då jag hade lätt kunnat skriva under på att min skalle var på väg att sprängas.
Med sprängande huvudvärk, halvt illamående öppnade jag kylskåpet och kände lukten av gårdagens tacoköttfärs. Ingen succe :/ Det blev liksom för mycket för mig och ja, magen kastade upp helt enkelt. Trodde helt ärligt att nu kommer jag spräcka nåt i hjärnan och dö på kuppen. Men än lever jag. Huvudet värker än dock.
Något väldigt positivt med den här dagen är att Bella kommer hem ifrån kollot. Hit kommer hon visserligen inte förrän på söndag. Pappavecka nu men vi ska ner och säga hej när de kommer med bussen i alla fall. Vill gärna ta med hennes väska hem hit då den i princip innehåller hela hennes garderob. Vore obra om den hamnade hos hennes far.
Adrian har numera visat tydligt att det är slut på att åka bakåtvänt i vagnen. Jag kan inte sluta förundras över att han blivit så stor. Ingen bebis längre ju. En minikille!
I vagnen spanar han in sin pappa som gräver upp marksten. Stora ögon. Han har även promenerat i gräset med skor på. Det går riktigt bra med skorna nu även om han nog helst önskar att han slapp dem :)
Fan, jag tror ärligt talat att jag skulle kunna äta konstant. Jag är hungrig och sugen på mat hela tiden. Sketjobbigt! Kokt ägg, svarta oliver, bearneissesås (inte pulver) majonäs, keso, stekta nudlar är just nu lite av vad som får det att vattnas i käften på mig.
Självklart äter jag inte hela tiden och varken majonäs eller stekta nudlar har jag ätit på bra länge. Vill ju inte bli jordens fläskberg. Men jag är sugen. Jag känner mig helt psyk som sitter och fantiserar om mat och olika bufféer och dylikt hela tiden. Tur vi har halvkrassligt med pengar denna månad efter Kolmården och grejs. :)
Ska nog gå och lägga mig så att jag får äta frukost nån gång. Äggmacka blir det!
Idag fyller minibebis 12 veckor och vi går alltså in i 13:e veckan. Nu sägs det att missfallsrisken minskar och just denna dag verkar många längta till.
Jag känner mig inte mer säker idag än för 2 veckor sedan men jag har ju å andra sidan haft ett missfall (misses abortion) i 13:e veckan förut. En mindre trevlig historia men inget jag går och oroar mig över nu. Jag känner mig rättså säker på att den lilla lever men man vet ju aldrig.
Längtar massa en 2-3 veckor framåt så jag kan börja känna den röra sig. Då blir allt lite mer verkligt. Men bara för det så tänker den väl vara sen med att ge sig till känna :) Bella började kännas i 16+, Linus i 14+ och Adrian tror jag att jag kände någon enstaka gång i 13+ men mer frekvent i 15+. Man vet aldrig!!
Nu väntar i alla fall de bästa veckorna. Man mår bättre men är fortfarande inte stor och otymplig. Tack och lov kommer jag inte att vara höggravid under sommaren en gång till.
Jag är verkligen inte den som är präktig eller kräsmagad på något vis. Ju äckligare desto roligare. (när det handlar om andra såklart)
Igår kväll kunde jag inte sova. Har ett litet sår som kliade som f*n på tummen och jag fick plötsligt för mig att jag skulle googla om varför sår kliar när de läker. Vad gjorde man innan sin smartphone? :)
Sagt och gjort. Googlade och som vanligt får man upp massa familjelivstrådar. Vet inte hur jag kom in på just denna men en som heter "Vad är det äckligaste sin kropp drabbat dig med?" har underhållit mej halva natten och morgonen. Skrattade ett tag åt folks missöden så jag trodde jag skulle väcka Adrian.
Haha. Krävs inte mycket för att underhålla mig ibland!! Men varför sår kliar när de läker vet jag ännu inte :-)
Igår kom kallelsen till Rutinultraljudet. Det längtar man ju såklart jättemycket till. 28/9 är det dags, så det känns ju som en halv evighet. Jag kommer vara i v 19 (18+1) och det känns sent men gjorde ännu senare med Adrian.
Stora frågan är om vi ska ta reda på könet eller inte. Nu får man ju veta om man vill här i Västerås. Jag har inte vetat med något av de andra barnen och det har ju självklart varit som en bonus att få reda på det efter förlossningen. Samtidigt är jag bra jäkla sugen. När det finns så nära liksom :) Jimmy verkar mindre sugen på att ta reda på det. Vi får prata om det helt enkelt. Tar vi reda på det så tror jag dock att vi håller det för oss själva. Då försvinner ju iaf inte det roliga i att berätta för släkt och vänner vad det blev. Det vore ju smidigt att veta på ett sätt, för blir det en kille till, vilket jag tror behöver vi ju nästan inte inhandla någonting. Det behöver vi väl kanske egentligen inte om det blir en tjej heller men då måste man ju få handla lite söta flickkläder. Eller hur?!
Den 1 / 10, alltså 3 dagar efter ultraljudet börjar jag jobba och det längtar jag då rakt inte till. Det känns inte som en halv evighet. Usch och fy. Men jag ska väl inte gnälla allt för mycket då jag bara ska jobba 2 dagar, måndag och tisdag varannan vecka i 2 månader. Sen ska jag gå in och jobba heltid under december men det känns ju lite halvtveksamt med tanke på hur jag mådde på slutet med Adrian men det är min vision i alla fall. För att sedan i slutet på december/ början på januari (om allt går som det ska) gå på havandeskapspenning igen. Så nej, det är inte så synd om mig men jag hade helt klart hellre varit hemma även om det ska blir otroligt roligt att träffa vissa kollegor igen.
Adrian kommer inte att börja på förskola förrän tidigast nästa höst. Jag finner ingen anledning alls till att skola in honom i januari när jag ändå kommer att gå hemma. Kommer säkert att bli svettigt med två så små hemma på heltid men jag vill ha det så. Skulle verkligen kännas fel att skola in honom och sen vara hemma med nästa. Det blir mycket öppna förskolan helt enkelt. Säkert både här i skultuna och på Odensvi. Det blir nog kalasbra!
Tänk att en enda liten person kan förstöra så mycket i humöret hos mig.
Linus har blivit beviljad skolskjuts de veckor han bor hos mig. Fick hem ett beslut från Västerås Stad för någon månad sedan om att han var beviljad. "Vid eventuella frågor kontakta Samtrafik"
Det stod absolut ingenting om hur man går tillväga med hans skoltider osv. Är det mitt eller skolans ansvar att säga till om vilka tider han ska gå och ja, man undrar ju rent praktiskt hur det fungerar.
Jag fick prata med en sån jävla otrevlig kärring så jag var nära på att börja grina. Förklarade för henne att första 4 veckorna har han ju inskolningstider eftersom han börjar ettan, hur går man tillväga då? Kärringen mer eller mindre idiotförklarade mig och sa att de går absolut inte efter några inskolningstider utan de går efter ordinarie schema. De kan minsann inte sitta och hatta fram och tillbaka. Ja, men ursäkta att jag inte visste det jag som aldrig haft något med skolskjuts förut att göra. Förklarade även att jag är föräldrarledig och får inte ha honom på fritids och om de inte går efter inskolningstider behöver jag inte alls ha någon skolskjuts 4 första veckorna eftersom då måste jag ändå sitta och köra honom själv. "Ja, men det där får du ta med skolan" fräser kärringen. Åh.. men orka vara så otrevlig!!
Till slut blir jag otrevlig jag med. Höjer rösten och säger väldigt bestämt "Jag har aldrig haft med skolskjuts förut att göra. Hur ska jag veta? Jag har fått hem ett beslut från kommunen där det ENDAST står att han är beviljad skolskjuts men ingen vidare information mer än att vid eventuella frågor ska jag kontakta samtrafik vilket jag gör nu. För att få svar på mina frågor om hur man går tillväga med allt.. Jag har nämligen INGEN ANING och tänkte att jag kunde få hjälp med det. Men det känns som du anser att det är självklart att jag borde veta redan"
Tro på fan att kärringen smälte lite och vart lite mer tillmötesgående.. Hon tyckte jag skulle prata med skolan och se vad de sa..
Jaja.. jag är fortfarande på ruta 1. Lär inte kunna göra ett skit förrän jag fått Linus ordinarie schema och pratat med skolan för att se om han kan få vara på fritids under sina blivande ordrinarie skoltider. Eller om jag helt enkelt måste sitta och skjutsa in honom för 2 timmars skolgång i ett par veckor.. Jag blir så trött! Tänk om någonting med myndigheter och tjaffs kunde gå smidigt någon enda gång..
Nu känner jag mig sur och vresig. Kärringen förstörde min dag..
Adrian tog förresten sovmorgon till havl 9. Tack bebis. Men är supersnorig och supergnällig.
Kom på en till idiotsak hon sa tanten. Vi måste förbereda Linus på att det förmodligen kommer att finnas handikappade barn i samma buss som han åker (minibuss) men de är absolut inte farliga! Hm.. Jag har inte uppfostrat mina barn till att tro eller tycka att handikappade är farliga?!
Jag kan inte sova. Legat och vridit och vänt mig i 1,5 timme nu efter att Adrian väckt mig. Han är förkyld igen stackarn. Fick Alvedon och nässpray och somnade direkt. Hoppas att det är borta i morgon.
Tusen tankar i huvudet om allt och inget har jag. Inget allvarligt eller så, bara tillräckligt för att störa sömnen.
Det som kretsar mest i mitt huvud just nu är tex att jag skulle kunna döda för lite kinamat. Stekta nudlar! Guud så gott!! Är så hungrig så att jag kan dö. Fan ta Jimmy som tyckte vi skulle äta sallad ikväll :-) Eller cheeseburgare.. Ge mig mat!
Åh, jag kommer att vara helt förstörd imorgon. Snälla Fisen. Ta sovmorgon!
Det var längesedan vi var på badhuset nu så idag åkte vi dit med ungarna på eftermiddagen. Linus skulle få visa hur duktig han är på att simma med sina simfötter. Fast det var inte lång stund han hade dem på sig.
Adrian vart fullkomligt galen av lycka i vattnet. Skrattade och log hela tiden. Mer än han någonsin gjorde på babysimmet. Nu vågade jag mig inte på några dyk då det var så längesen vi babysimmade men bara simma omkring dög gott åt honom.
Linus blir också som en fisk i vattnet och är mer under än över ytan. Helt omöjlig att få att lyssna på vad man säger åt honom för innan man avslutat meningen man påbörjat har han dykt ner under vattnet.
Tyvärr är både jag och Jimmy riktiga badkrukor. Jag var endast i lilla varma bassängen och frös som en hund efter en stund. På riktigt alltså. Tänkte att jag håller nog på att få feber för jag frös så. Inte alls kul men man får ju offra sig ett tag. Fruktansvärt också att visa sig i bikini. Jag börjar bli skapligt rund om magen men den ser ännu mest fläskig ut och för den som inte vet och ser mig med Adrian ser det nog mest ut som att jag borde ansträngt mig lite mer för att gått ner mina kilon efter honom. Magen får gärna lugna sig ett tag eller i alla fall bli mindre svullen och mer gravidlik.
När vi åkte hem lämnade vi av Linus hos sin far och sen vidare hem. Adrian somnade som en stock i bilen och jag var så trött att jag var gråtfärdig. Som tur var fortsatte han sova när vi kom hem så jag gjorde likaså. Över 2 timmar sov han. Ville inte alls vakna. Nu är han så trött så trött men sova det ska han inte. Inte utan att riva av mig håret först. Det senaste dygnet har han varit helt crazy med mitt hår. Jag kan bli galen. Tur att jag har tjockt hår för snart har jag inget kvar.
Då gör vi ett nytt försök. Jag vet inte om det är vår dator som är lite knäpp som gör det hela ännu värre. Hann skriva 3 rader på detta inlägg innan jag blev utslängd..
Det enda positiva med det här nya är att det finns en svarsfunktion på kommentarerna. Så väntar man sig ett svar på en kommentar man givit, kolla under den du skrev :)
I fredags brassade vi relativt tidigt på morgonen ner mot Linköping först för att hälsa på Jimmys dotter Clara.
Adrian är inte jätteförtjust i att åka bil så de sista 5 milen var det konstant underhållning och försök med allt för att hålla honom hyffsat nöjd. Men han är så himla tålig den pojken alltså. Under hela resan så har han inte gnällt en enda gång tror jag, Förutom då i bilen ner. Vi får nästan dagligen när folk träffar och ser honom höra kommentarer om hur nöjd, lugn och tillfreds han är med allt. Det är jätteskönt faktiskt. Hoppas nästa blir lika :)
I Linköping var vi på något som heter Busfabriken som motsvarar Västerås Busborgen ungefär. Lite större, lite bättre skulle jag nog vilja påstå.
Linus och Clara röjde som 2 duracellkaninen trots åldersskillnaden (Clara är 10) på som två duracellkaniner i 3 timmar med lite hjälp av Jimmy. Det var två mycket trötta barn efteråt kan jag lova. Adrian satt i bollhavet för lite mindre barn och det var också en succé. Försökte jag gå därifrån med honom visste han direkt hur han skulle gå för att hitta tillbaka. Sötnöt!! Han var helt salig.
Efter att vi busat färdigt satte vi oss återigen i bilden och brassade upp mot Norrköping igen för en snabbvisit hos Jimmys syster med familj. Adrians kusin Alex fyllde nämligen 2 år häromdagen så vi hade med oss ett paket. Där blev vi inte så långvariga då alla var trötta så vi åkte ganska snart och letade rätt på vandrarhemmet vi bokat in oss på i Norrköping. Jag har aldrig bott på vandrarhem förut och detta var tydligen ett med lite högre standart men ändå fantiserade jag om alla vägglöss vi skulle få med oss hem. Jag är helt klart skadad sen loppinvasionen vi hade i våras.
Nej, men det var ett jättefint ställe och på morgonen efter gick man en trappa ner och där ingick det frukostbuffé och grejs.
Sen tog vi oss mot Kolmårdens djurpark.Jag hade ärligt talat inga förväntningar alls på stället. Aldrig varit där men det var jättekul faktiskt.
Först har de en nyhet. Safari i linbana över massa olika djur. Hur häftigt som helst. Man åker i en slags gondol allt från 2 till 20 meter upp i luften. Jag var inte jättekaxig i början men det var vindstilla och solen sken så det var faktiskt jättemysigt. Linus var också lite skärrad först men det gick snabbt över när vi började åka över björnar, giraffer, lejon, gnuer, älgar, präriervargar? och alla möjliga djur.
Efter rundturen i linbanan vart det sedvanligt rundtur på benen. Såg alla möjliga roliga och mindre roliga djur. De svenska djuren som typ kossor, grisar och dyl känns ju mindre imponerande. Men tex denna är bra mäktig:
Häftigast av allt var helt klart Delfinshowen. Den var sååå jäkla bra. Tyvärr proppade de in så mycket folk så man såg jättedåligt och vi tyckte det var viktigast att Linus fick se då det var i princip det enda han ville se av alla djuren. Vi fick dock tag i en glugg. Alltså delfinerna och skötarna är så synkade och vältränade så det är helt sjukt åt det. Jag stod nästan och grinade för det var så häftigt. Skylle på hormoner. Linus var också helt lyrisk och till och med Adrian tittade på stora fiskarna. Tyvärr fick man jättedåliga bilder där inne då det var ljusteknik och ganska mörkt men kan väl kanske bjuda på nån.
Jag säger bara en sak. Åk till Kolmården och titta på delfinerna. Det var värt hela resan.
(Eller sök på delfinshow kolmården 2012 på youtube, så får du upp ett klipp från i juli i år med samma show.)
Dessutom hade de 2 st små bebisar som var 6 och 8 veckor gamla som precis hade fått börja vara med under uppvisningarna. Huur söta som helst. De var riktigt busiga.
Linus har ett tag pratat om att han ska bli delfinskötare när han blir stor. Han var ännu mer övertygad efteråt att när han blir stor ska han jobba med delfiner. Go for it!! Säger jag bara. Tror inte de direkt har söndagsångest.
Ja, annars bjöd resan på karusellåk, sälshow som också var bra men inte alls i klass med delfinshowen. Bamses värld, massa massa djur osv. Efter 6 timmar var vi så jäkla trötta så vi packade ihop och åkte hem. Kändes som vi missat en massa. Man kanske skulle ha gått två dagar men alla var nöjda och glada.
Adrian tvärdäckade i bilen och sov hela vägen hem. Sköönt!
Det är nog inte många som tycker att den här uppdateringen blogg.se gjorde för ett tag sedan blev till det bättre. Nu strular det hela tiden och titt som tätt får man upp felmeddelanden med nån jäkla kossa. När jag äntligen fick en stund över idag och slog ner häcken framför datorn och skulle skriva lite om Kolmården, ja då går det inte att komna in på sidan alls. Jag överväger starkt att byta men vill liksom ta med mig mina gamla inlägg. Går det ens? Och vad skulle man i så fall byta till. Tål att tänkas på.
Trots en bra natt då Adrian återigen sov utan att äta innan kl 6 så är jag helt slut idag. Dessutom somnade han om efter vällingen och sov till halv 8. Det riktigt svider i ögonen nu. Så jäkla drygt. Tur att jag inte är såhär trött varje dag men ett par gånger i veckan är det som att någon nästan slår undan benen på mig. Idag går vi in i vecka 12. (11+0) Det tar sig sakta men förhoppningsvis säkert.
Idag måste vi fixa massa inför imorgon när vi åker. Jag har skrivit en lista på allt som Adrian kan tänkas behöva i matväg som vi måste handla. Matburkar, gröt, välling och mellanmål. Hade gärna haft en mobil microvågsugn med mig. Varför finns inte det i iphonen? Jag menar, nästan allt annat finns ju. :)
Skulle även behöva inhandla lite kläder åt Adrian. Rensade hans byrå häromdagen och det mesta i strl 68 är nu bortplockat. Sitter liite tight. Strl 74 sitter bra men om vi handlar idag blir det nog i strl 80 fast jag har en känsla av att det är skitstort. Vi får se.
På eftermiddagen ska Linus gå på bio med sin favorit och stora idol - Morbror Thomas. De ska se Madagaskar 3. Gissa om någon är förväntansfull. Det är Thomas födelsedagspresent till Linus då han var bortrest på självaste födelsedagen. De får säkert kul.
Nej. Hujedamig. Jag orkar inte sitta vid datorn. Somnar snart. Zznark!!
Igår hälsade vi ju som sagt på Bella i Söderbärke. Tror nog inte att hon kan ha det bättre. Själva Västeråsgården ligger jättefint precis vid vattnet och i skogsnära natur. De har grisar och kaniner på gården. Får åka båt och kanot lite som de själva vill. Självklart under någon ledares uppsikt. De hade även så att de kunde åka surfbräda bakom båtar osv osv. Nästan så att jag också vill åka på kollo. Linus sa direkt att nästa år ska han åka på kollo.. Haha!!
Bella vid sin säng. Hon delar rum med 2 andra tjejer.
Utanför.
Gungande barn!
Adrian spanar in grisarna.
Bella och Adrian spelar fotbolls-spel.
Linus hälsar på kaninerna.
Bella visar badplatsen.
Haha.. vet inte riktigt vad Bella gör men der ser ut som hon ska ta i och trycka på :D
Som sagt. Det går verkligen ingen nöd på Bella. Idag skulle de åka iväg på "magihajk" vad det nu är. Sova borta i skogen som jag fattade det i en natt. Frågade lite på skoj om hon ville följa med hem men det ville hon absolut inte. Jag hade inte väntat mig det heller. Hon pratade redan om att åka nästa år igen. Vi får väl se om vi har sån tur att hon får åka någon mer gång. Nu hade hon ju bara tur och halkade in som reserv.
Idag hälsade vi på Bella Bus på kollot. Hon har det hur bra som helst. Ska visa lite bilder imorgon.
Jimmy hade nog inte det bästa resesällskapet på vägen hem. I alla fall sista biten då både jag och barn sov. Jag som vanligtvis aldrig somnar i bilen har börjat med det på senare tid. Synd bara att man inte har lika bra huvudstöd som barnen. Ska nog köpa mig en sån stol som Adrian har :)
Detta inlägg är förmodligen jättetråkigt att läsa. Speciellt om man inte har småbarn :) Nu har jag varnat!!
Igår somnade jag så sent ( i mina mått mätt ) ca 22:30. Adrian låg i sin säng och vanligtvis går det bara någon timme max innan han vaknar och ska över till vår säng.
Inatt skedde aldrig detta. Fisen sov i sin säng hela natten utan att äta. Underbart. Jag är ganska övertygad om att han faktiskt är hungrig när han äter på natten eftersom han äter så dåligt under dagen så egentligen stör inte det där nattmålet mig så värst. Han äter nämligen och somnar om direkt.
Igår provade jag något nytt. Han fick sin gröt som vanligt när vi åt frukost runt 8.30. Sen brukar han smälla i sig en mindre smörgås också. När han sedan runt 11 började bli trött igen så gav jag en flaska välling istället för att bråka med maten som jag vet att han ändå inte kommer äta för han är trött och grinig.
Runt 14:30 fick han sedan "lunch" istället och åt en halv stor 1-års burk + en halv banan. Efter detta tog han en välbehövlig lur igen, som han inte brukar göra och vips så hade vi en mindre trött och mindre grinig kille hela kvällen :) Han sover bara ca 30 min vid lunch så jag har provat att ge lunch efter också men det fungerar inte heller någe bra.
Ca 18 lagade jag Chili con carne som Linus önskat och försökte för hundrasjuttioelfte gången att erbjuda Adrian samma men nej. Han spottade ut, vägrade öppna munnen och visade en ny färdighet. Skaka på huvudet!! Skitunge :) Inte ville han äta själv heller. Då tog han upp en näve och släppte lite nonnchalant på golvet. Istället fick han en smörgås för att taktiken äter du inte får du vara hungrig, fungerar inte riktigt på en 11-månaders. Han verkade ärligt talat inte så hungrig heller.
Víd 20 gav vi en portion gröt och 21 så fick han sin sista flaska välling och så somnade han. Trodde kanske inte att han skulle äta upp hela men den sög han i sig och sov alltså hela natten. Han brukar inte somna så sent men eftersom han tog den där långa eftermiddagsluren så var han ju pigg. Mig stör det inte att han är vaken så länge om han är pigg och glad.
Känns ju sisodär att byta ut lunchen mot välling och att han egentligen bara åt ett mål mat på hela dagen, förutom gröten då men vad ska man göra? Uppenbarligen var han ju mer mätt i alla fall eftersom han sov hela natten.
Vanligtvis äter han sin burkmat vid 16-17 och sen en flaska välling innan sänggående och sen vaknar han ju redan mellan 23 och 02 och sa ha sitt nattmål och då verkar han riktigt hungrig.
Ja, man får väl prova sig fram helt enkelt. Hur äter/ åt era i samma ålder? Läser jag igenom mitt inlägg nu känns det knappt som han ätit någonting men jämför jag med en vanlig dag så har han fått i sig massa :)
Tyvärr resulterade detta i att han vaknade vid 6 imorse, fick välling och hade inga planer på att somna om .För ovanlighetens skull är jag rätt pigg så jag gick upp med honom. Nu avslöjar odören i vardagsrummet att det är dags för första mockningen! Luktkänslig, gravid och hungrig är första morgonblöjan ingen höjdare. Alla andra under dagen går bra men inte morgonen. Jag kväljer redan vid bara tanken på det. Usch!!
Idag ska jag på inskrivning på mvc. Det var spännande första gången man var gravid. Nu känner jag mer som att, vad ska jag dit och göra?! Är väl bara att kopiera mina uppgifter från förra journalen. Nä.. skämtåsido. Det är väl lika bra att det finns dokument ifall något skulle hända och man behöver söka hjälp. Sen måste jag väl tyvärr ta massa prover också. Jag som älskar att bli stucken i armen. Men vem sjutton gör väl det egentligen...
Idag har jag extremt ont i huvudet. Önskar så att jag kunde ta en ipren men det får man tydligen icke som gravid. Ipren och alvedon är det enda som hjälper när jag får så ont. Ska höra om barnmorskan kan tipsa mig om nåt jag kan ta utöver alvedon som inte hjälper ett dugg. Men tvivlar på det.
Jag satt vid dator igår och kände plötsligt hur det som small till i nacken och det gjorde jätteont. Sen när jag gick och la mig kom huvudvärken som ett brev på posten och till slut värkte både nacke, huvud och höger arm. Har inte sovit många blundar inatt. Två st alvedon kl 4 och en kl 10 har inte hjälpt ett dugg. Känner mej mest lamslagen. Jag undrar vad som hände men jag börjar väl bli gammal eller nåt.
Imorgon ska vi hälsa på Bella Bus i Söderbärke - på kollot. Ska bli intressant att se hur hon har det.
Igår ringde hon och hon hade en hel lista på grejer som hon ville att vi skulle ta med. "Mamma, kan du ta med godis? Egentligen får man bara äta på lördagar men man kan gömma på sitt rum också. Det är det många som gör!!" sa hon. Haha!! Ja där ser man.
Mot slutet av veckan åker vi till Norrköping. Hälsar på Jimmys syster och sen ska vi sova på vandrarhem och gå på Kolmården på lördagen. Lite lätt packångest redan. Ett dygn borta ca men man lär väl ha med sig ett halvt bohag till Adrian. Välling, blöjor, matburkar osv. Han äter ju dessutom fortfarande en gång på natten. Får väl riva med vattenkokaren också :) Det ska nog gå bra.
Jag ska väl försöka styra upp lite lunch åt oss här nu innan jag ska iväg.
Igår ansökte vi om barnvakt hos min mor och far för att gå på bio. Jag fick ett infall vid lunch. Första gången jag och Jimmy hittade på något själva sedan Adrian föddes. Förutom när vi shoppade bröllopskläder då. Men det var ju inte speciellt roligt heller. Mest stressande :)
Ingen av oss hade några förhoppningar om filmen alls. En svensk thriller. Varken jag eller Jimmy fattade förrän vi satt i salongen att det var en Maria Wern film. Helt ok faktiskt. Lite föutsägbar handling men in i det sista satt vi och funderade på vem mördaren var och vi hade alltid fel.
Filmen började kl 17 så att mormor och morfar inte skulle behöva ta Adrians läggning och tur var väl det. Han hade varit jättegnällig och ledsen mest hela tiden. Mammig kille? Javisst. När vi kom hem och Jimmy gick in i vardagsrummet så sken Adrian upp och sprang emot Jimmy ända tills jag kom in bakom honom. Då tvärnitade han och försökte gira åt mitt håll. Han sov jätteoroligt första delen av natten också. Sen om det hade med barnvakteriet att göra vet jag inte. Vaknade och skrek: Mamma bappa, mamma bappa..
Häromkvällen var jag och Carola ute och åt på Bill o Bob på kvällen. Hennes födelsedagspresent Bättre sent än aldrig :) och samma sak då. Missnöjd Fis som totaltvägrade att sova innan mamma kom hem. Mtt hår vettni.. Om jag kunde lämna det hemma.
Det här med att lämna bort över natten känns väldigt avlägset. Fast jag känner inge behov direkt av det heller, Men det vore ju skönt om i alla fall pappan accepterades lite mer...
Men det var skönt att komma iväg en sväng i alla fall. Båda gångerna.
Hur ont kan det egentligen göra när det växer i magen? Klockan är halv tre på natten och jag kan inte sova för det gör skitont. Jag har hört flera som nästan fått mer "växtvärk" ju fler barn de fått. Är det en slump eller ligger det nåt i det? Visst har jag haft ont förut men aldrig såhär. Tycker livmodern borde vara slapp som en disktrasa när det är fjärde barnet och dessutom inte så längesedan sist. Tur att jag har sett det lilla livet. Annars hade jag varit övertygad om att nåt vore galet. Nu får jag väl fortsätta tro att det växer.
Att jag dessutom ligger mellan två killar i en 160 säng - En minivariant som sparkas i ryggen och ska ligga nära, en större variant som snarkar och låter illa gör det definitivt inte heller lätt att sova. Tänk om någon liten Fis ville sova hela natten i sin säng snart..
Vad irriterad jag blir när jag läser igenom ett gammalt inlägg och inser hur mycket stavfel och felformuleringar jag lyckats få med i ett enda inlägg. Skärpning Milla!!
Idag är det 1:a Augusti och det har faktiskt kännts lite höstligt ute. Regn och rusk och otrevligt väder ena sekunden och nästa sekund smällhett.
Jag får lite smått panik. Jag är verkligen inte redo för höst än då vi knappt haft någon sommar att tala om så jag lovar att i år blir det vargavinter i oktober. Den här "sommaren" har nog bäddat för många höstdeprissioner (hur stavas det?) hos många. Vi får helt enkelt hoppas att augusti och september blir varma månader.
Denna dag har i övrigt inte bjudit på mycket spännande. Vi hade talat om att åka till Vallby Friluftsmuseum och kika på lite djur med Adrian men det regnade som sagt. Hoppas att vi kan åka imorgon istället. Tror att Adrian kan tycka det är lite kul att se djuren. När han ser katten låter han Ääää ääääh. Katten springer ju och jamar hela dagarna så han har väl lärt sig. Man hör att han försöker härma henne Söt :)
Vi var och kikade lite snabbt på en bil på en firma. Vi måste ju köpa ny bil i och med att det blir en hel drös med ungar här hemma i framtiden. ;) Kollade på en Chrysler Grand Voyager som vi läst mycket skit om men som helt enkelt verkar vara den enda 7-sitsiga bilen som även har ett hyffsat stort bagageutrymme eftersom vi lär ju även behöva köpa en ny vagn - syskonvagn eftersom Adrian kommer att vara så liten än. Vi får se. Det är lite svårt att provköra en bil när man har Adrian med som behöver sin stol.
Skulle nog vilja säga att Fisen går på heltid nu. Fram tills idag har han när han satt sig ner, eller ramlat krypit fram till närmsta vägg, soffa, bord eller what so ever för att få hjälp att ställa sig upp och gå igen. Men idag så helt plötsligt reste han sig rakt upp och ner från golvet som om han aldrig gjort annat och sen fortsatte han så. Kan verkligen tycka att han blev stor för fort. Inte nog med att året har sprungit iväg. Bebisen hade alldeles för bråttom med utvecklingen också. Det är tur att han är rättså liten. :)
