Bella-bus

Jag blir dagligen påmind om att min förstfödda inte är någon liten tjej längre. 10 dagar kvar till 12 - årsdagen. Galet.
Nyss kom hon och frågade.
 
Bella: - Kan jag vara med Wilma en stund?
Jag: - Ja det går väl bra. Ska ni vara här eller?
Bella: - Jag vet inte (låter nonchalant och rycker på axlarna) Jag tror det.
Jag. - Ok.
 
Jag: - Du förresten! Vadå, heter det inte leka längre?
Bella: - Heh.. eeh nej!
Jag: - Okej.. ursäkta
 
Ingen liten Busa längre.
 
Dessutom kom hon dessutom nyss och kastade ett kuvert med sina omdömen i mitt knä. Hade inte ens någon aning om att hon skulle få såna i 5:an. *dålig mamma* Hon är riktigt duktig i skolan och har "godtagbara" kunskaper i alla ämnen de läser.
 
2,5 årig tjej!
 
 
 
 

Om jag fick önska mig vad jag ville!

Min son Linus är en riktig fantast av materiella ting. Han har bland annat förälskat sig i en ubåt som han pratar om dagligen att han vill ha när han fyller år om 1,5 månad. Den ser säkert jättehäftig ut på bilden men av priset och storleken att döma så är det mest troligt bara skräp som går sönder direkt, men visst kan jag köpa honom en ubåt när han fyller år om han skulle bli glad över det.
 
Igår när vi promenerade till avslutningsfesten på förskolan så sa han:
"Mamma, om jag fick önska precis vad jag ville i hela världen så skulle jag först önska mig en sån där ubåt"
 
Jag kunde inte riktigt låta bli att flika in där och säga
"Så du menar att om du fick möjlighet att önska dig precis vad du ville skulle du önska dig en ubåt? Jag skulle önska tex att inget barn någonsin skulle behöva vara hungrig utan möjlighet till att få mat"
På något sätt vill jag lära mina barn att det finns större perspektiv än den egna världen men samtidigt kan jag tycka att barn inte ska behöva matas med alla hemskheter som faktiskt sker på vår jord. Jag tycker det är en lite svår fråga. Jag vill att de ska lära sig att uppskatta vad man har för att vi har det faktiskt väldigt bra. Vi lever inte med pengar i överflöd men vi har inget krig. Vi har råd med kläder och mat. Ska man se till vad många andra har så lever vi väl egentligen med pengar i överflöd. 
Samtidigt vill jag inte att de ska behöva se exakt hur hemskt det kan vara. Bella har alltid varit väldigt intresserad av att se och titta på nyheterna. Ända sen hon var i 4-5 års åldern. När hon inte förstår så vill hon att jag ska förklara. Hur gör man det när man många gånger inte förstår själv? Lilla Aktuellt är toppen tycker jag. Då fattar till och med jag.
 
Linus gick tyst och funderade en stund när Bella säger:
"Jag skulle önska att det inte fanns cancer"
Det var en bra önskan tycker jag. Det önskar jag också dagligen. Vidriga sjukdom.
 
Till slut säger Linus:
"Okej mamma. Om jag hade 20 önskningar skulle jag först önska att det inte fanns krig. Att ingen behövde vara hungrig och att det inte fanns dumma människor. Men sist skulle jag i alla fall önska mig en ubåt."
 
Haha.. ja jag får nog vara nöjd med det :)
 
Jag funderar på att köpa honom och Bella en varsin liten present att ge när de slutat skolan på fredag. Som de har kämpat i år. Bella har toppresultat i skolan och Linus han har kämpat sig blå med läsning och skrivning. Han har inte alls lika lätt för sig som sin syster men han kämpar på. Läsningen börjar släppa. Skrivningen går skit. Nu ska det skrivas åtgärdsprogram så vi hoppas att han ska klara av det också snart. Jag tycker han är värd sin ubåt. Ska bara se om jag kan hitta den någonstans.
 

Välkommen helg, försvinn pubertetstrots!

Den här veckan känns som en av de längsta på länge. Förmodligen för att Adrian har varit hemma onsdag och torsdag när han i normala fall är på dagis och vi har mest varit hemma och gjort ingenting. Idag verkar han bra seg. Sitter mest i soffan och ser på sin kära Blixten. Ska bli väldigt skönt med helg så att jag får lite hjälp är hemma av min kära make.
 
På morgonen idag har vi varit riktigt flitiga. Eller jag har varit flitig. Storstädat vårt sovrum och Adrians rum. Det sistnämnda syns nog snart inte då han har en förmåga att gå in där och dra ut sina lådor med saker och vända upp och ner på dem. Allt ska ligga framme är hans teori men dammtussar och hårstrån och såna grejer äcklar honom enormt. Hittar han en liten dammtuss får han nästan panik, som om han blir rädd för den. Skriker: Bläää!! Som tur är så dammsuger vi här hemma oftast flera gånger om dagen så dammtussarna syns inte så ofta. Det är mer grus och sånt skit man måste städa bort flera gånger om dagen. Vi har även bytt lakan i 3 av 5 sängar så tvättberget nere i tvättstugan är enormt. Väldigt intressant inlägg det här känner jag. Nu är det bara resten av huset kvar att städa men jag har tappat lusten. När de stora barnen kommer hem från skolan så ska de få ta tag i sina rum och det kommer att bli vilda protester. Speciellt på Linus. Han hatar att städa.
 
Igår var jag på utvecklingssamtal med Bella på hennes skola. Det brukar alltid vara bara ros över henne, hon är riktigt duktig i skolan och har alltid haft lätt för sig. Så även nu, men nu har hon även börjat att få lite attityd mot sina lärare. Det har hon ju haft här hemma ett bra tag. Det kan ge mig gråa hår och jag kan bli fullständigt vansinnig på henne när hon käftar emot på precis allt man säger. Det hör väl till men i skolan är det inte ok. Man ska ha respekt för sina lärare. Nu var det ju inga jättestora grejer som hänt men ändå. Hon måste börja tänka på det. När jag gick i fyran vågade jag inte säga emot min lärare.
Jag sa det till Jimmy häromdagen att det är läskigt att hon börjar bli så stor. Hon är ju min förstfödda så jag har ingen erfarenhet av pubertet, tonåringar och alla deras fasoner. Det är inte så att man kastar in en snart 11-åring på 40 kg i sitt rum direkt när hon inte gör som man säger. I förrgår när hon hade varit på träning så ville hon inte duscha när hon kom hem. Jag försökte förklara för henne att duscha det gör man när man har tränat. Speciellt när man har blivit svettig som hon ofta blir för det blir mer och mer seriöst på hennes träningar. Hon är riktigt duktig i innebandy för övrigt. Men nej, "Jag orkar inte. Jag gör´t inte" fick jag till svar när jag bad henne att duscha. Till slut låser hon in sig i badrummet under stora protester men duscha det skulle hon inte göra. Jag blir så frustrerad. Hur fan gör man när hon bara tvärvägrar göra vad man ber henne om? Vi hade haft en konflikt om något i bilen på vägen hem också. Minns inte ens vad det handlade om men när jag försökte förklara för henne att man måste kunna ta ett nej så åkte ett finger in i vardera öra så satt hon så hela vägen hem. "Jag lyssnar inte på vad du säger. Jag hör inte" Gaaaah! Jag blir galen!!  Till slut angående duschen så hotade jag med utegångsförbud om hon inte kommit in i duschen inom en minut, så började jag att räkna ner. Gap, skrik och yl blev det i badrummet men duschade det gjorde hon. 1-0 till mig. Jag gillar dock inte att hota med saker men det verkar vara det enda som biter på henne för har hon bestämt sig för något så är det så. Kan vara så att det kommer ifrån mig för jag är nog likadan. Jag är inte den som ger efter när jag har sagt att det ska göras eller inte göras något.
Imorgon har hon match så jag hoppas att vi slipper samma konflikt en gång till efter det.
 
Nu är klockan 11.20. Båda barnen och jag har fortfarande pyjamas på oss. Kanske att man ska ta och göra något vettigt av den här dagen. Lunch behövs ju tydligen idag också.
 
Ha en trevlig fredag!
 
 

Utvecklingssamtal * 2

Igår var jag på utvecklingssamtal med Bella i skolan. Jag förstår inte varifrån hon fått det men hon är riktigt duktig i skolan och tycker det är jättekul. De har haft nationella prov nu i trean och hon hade alla rätt på flera delprov och något enstaka fel på några. Jätteduktig både på att läsa, skriva och räkna. Stolt mamma blir jag helt klart. :) Jag hoppas att hon fortsätter vara duktig i skolan för så länge jag kan minnas har hon sagt att hon vill bli läkare och då krävs ju höga betyg. Men det är ju ett par år kvar så hon hinner nog ändra sig ett antal gånger.

För Linus går det tyvärr mindre bra. Han har jättesvårt för att läsa och skriva och jobbar långsamt och halkar efter även fast han har kunskapen. Det skär i hjärtat. Han kämpar på bra och vi hoppas att det snart ska vända och att 'proppen går ur' som hans lärare sa.
Lite fundersam blir man ju när hans lärare säger att om han halkar efter mer kan det bli att vi får skriva ett åtgärdsprogram och det låter ju fint när han säger det så. Jag frågade vad det innebar och det var tydligen bara att vi som föräldrar får svart på vitt på papper det skolan redan gör för att hjälpa honom. Det hjälper ju säkert honom att vi får papper på det?! Pga mycket sjuk personal o dyl på sista tiden hade han inte kunnat få så mycket extra läshjälp som han kanske skulle behöva. Känns ju mindre bra. Jag hoppas det lättar över sommaren och så får vi kämpa på hemma.



Snart ska vi få gå på utvecklingssamtal på Adrians förskola också och det ska verkligen bli spännande :)
Adrian bits bara mer och mer nu. Jag hatar det men det är väl hans sätt att uttrycka sin frustration när han inte får som han vill. Som tur är verkar han bara göra det på oss hemma. Mest på mig och Linus. Bella drar han i håret. Lilla terroristen. Här lyckades jag fånga en äkta satunge min på kort. Den säger att nu tänker jag nypa dig.



Nu blir det sova. Den ovan nämnda terroristen har en förmåga att vakna på natten och skrika hysteriskt. Även om det är Jimmy som tar honom på natten (eftersom jag ammar Ninnie och så) så blir det att jag ligger vaken och inte kan sova.
Det är inte lätt att heta Adrian alla gånger och ha en vilja av stål.






Isabelle 10 år

Idag blir Bella 10 hela år. Det känns galet att det är 10 år sedan hon föddes. Minns den dagen nästan som om det vore igår. Den dagen hade jag nog svårt att tänka mig att hon någonsin skulle vara något annat än världens sötaste bebis.

Galet också att för 10 år sedan var jag 21 år. Bara barnet ju.



Här är hon på sin 5-års dag.

Fatta att om lika länge till blir hon 20 och kanske inte ens bor hemma längre?! Hemska tanke.

Stort grattis älskade Bella Bus!





Bella Bus

Idag är Bella något piggare men hon har fortfarande feber och huvudvärk. Nu på kvällen har även lite hosta och snorighet kommit. Stackarn är jätterädd över att få halsfluss igen.



Detta är tredje gången hon är sjuk sedan mitten på december. Hon har verkligen smalnat av en massa tycker jag man ser i hennes ansikte, så när denna sväng är över hoppas jag verkligen att hon får vara frisk länge.


Sjukgymnasten och sjukdomar.

Idag har jag varit hos sjukgymnasten. Det kändes inte som att foglossning var hennes specialistområde direkt men hon var jättetrevlig och kollade igenom mig grundligt. Hon kom fram till att foglossning det har jag definitivt, men även mycket spända muskler kring bäckenet. Förmodligen pga att jag går och spänner mig när jag har ont. Det verkade inte som hon tyckte att vi kunde göra mycket mer än att hon visade mig några övningar för att försöka mjuka upp muskulaturen som är spänd och på det viset lindra det lite. Bälte får jag kolla upp själv och akupunktur som många blivit hjälpta av var det inte ens tal om. Linnéa pratade om att hon har ett bälte som jag kunde få låna så det vore ju toppen att prova i så fall. Sen ska jag såklart försöka lyssna på kroppen och vila så mycket jag bara kan och inte utsätta den för det som gör att det blir värre. Dvs typ allt som inte innebär sitta hemma på sofflocket. Det sistnämnda är ju inte så jättelätt med en aktiv 1-åring hemma. Idag och igår har Jimmy varit ledig och jag har inte gjort mycket alls som är ansträngande så jag har inte så jätteont just nu, men imorgon får jag väl känna att jag lever när han jobbar igen.
 
Jag blir så trött. I fredags åkte Bella hem till sin pappa och under helgen har alla där varit sjuka i något influensaliknande. Alla utom hennes pappa. Dvs 3 syskon och bonusmamman. Gissa vem som börjar bli dålig nu? Jo Bella som endast var där över helgen. Jag såg på henne direkt hon kom hem från skolan idag att hon var blek som ett lakan i ansiktet och det är alltid första tecknet på att hon är sjuk. Frågade om hon var dålig men nej hon hade bara frusit lite i skolan. Men mammaintuitionen har ofta rätt. För en stund sen kom hon och nästan grinade och sa att hon inte ville bli sjuk igen men nu har hon huvudvärk och hon var om möjligt ännu blekare i ansiktet. Så då är det väl nån jäkla mördarbakterie de har/haft där hemma och som hon nu dragit hit så snart är vi väl sjuka allihopa här också. Suck suck och åter suck. Men peppar peppar, annars tycker jag vi klarat oss rätt bra ifrån sjukdomar denna vinter. Men nu kommer det väl definitivt att börjas då Adrian ska börja på dagis.
 
Ikväll är det tänkt att vi ska få lite fikafrämmande. Min lillebror och Dennis ska komma och fira Bella då de inte kan komma i helgen. Det är väl typiskt om hon ska vara sjuk då..
 
Nu är det dags att mocka kom just Adrian och berättade med sin "doft"

Isabelle och Adrian

Adrian avgudar sin storasyster, och hon honom med. När Isabelle och Linus komner hem efter en vecka borta så blir han helt överlycklig över att se dem.

Just kontakten mellan Bella och Adrian verkar vara speciell. Han kryper mer än gärna upp i hennes famn och myser. Pillar i hennes hår precis som han gör i mitt. Gör han illa sig och blir ledsen så går han ofta lika gärna till henne och söker tröst som till mig eller Jimmy. Han ser upp till henne väldigt mycket, det märks.
Jag hoppas det håller i sig även när de blir äldre. Bella är nog en av de mest överbeskyddande systrarna som man kan finna. Hon är ju mer än 8, 5 år äldre så hos henne (och hos Linus) kommer han nog kunna finna mycket stöd i livet.





Jag är väldigt stolt över min dotter faktiskt. Hon är oerhört duktig med sin lillebror.

Sen att hon och Linus för tillfället klarar av 5 minuter i samma rum innan de ryker ihop, det är en helt annan historia :)


Otursförföljd o 10 v kvar.

Bella måste ha höjden av otur. Förra året hade hon magsjuka över jul och sen åkte vi andra dit också så jullovet vart väl inte jättespännande.
I år får hon halsfluss. Var hos dr i morse då hon legat sänkt i feber sedan i förrgår och har halsmandlar stora som ping pong bollar som är allt annat än vackra.
Jag vet hur hemskt det är med halsfluss och i ärlighetens namn drar jag hellre en 3-dagars magsjuka än en enda dag med halsfluss. Så när hon i morse gråtandes kommer in i vårt sovrum o säger "mamma ring doktorn, jag har sååå ont i halsen" så kände jag mig bra maktlös. Som tur var fick vi en tid på Odensvi lätt och en bra läkare som för en gångs skull inte drog hela storyn om resistenta bakterier utan hon sa att detta ska behandlas och så är det bara.
Så nu hoppas jag att hon behåller det för sig själv och snart är på benen så vi kan ha lite jullovskul.

Nästa vecka börjar Jimmy jobba igen. Det ger mig lätt ångest. Hur ska jag orka? Som tur är har han fått nytt schema så istället för varannan vecka kväll kommer han nu att jobba endast var fjärde vecka kväll. Känns väldigt skönt.
Idag är det exakt 10 veckor till beräknat födelsedatum. Det tar sig. Imorgon har jag gått 30 fulla veckor så då börjar upploppssträckan. Har man gnällt innan så hur ska det då bli nu ;)

Styled by Bella

Bella gillar att kamma mitt hår och göra olika frisyrer och jag älskar det. Frisörkund är jag duktig på att leka. Finns inget bättre än när någon fipplar med håret. Nu börjar hon dessutom få pli på det så att det inte bara är rycka, slita och dra som gäller. Njutning :)

Denna snygga kreation fick jag idag och jag var tvungen att lova att sova i flätorna för imorgon ska jag visst ha lockigt hår. 💆Okej.


Fan så arg jag är.

Vi har fått tipset om en frisör som tog 100 kr / skalle. Både Jimmy och min brorsa har varit där och klippt sig och blivit supernöjda.

Idag åkte jag dit med barnen. Linus blev skitbra. Han var mycket noga och Linus är nöjd så jag kan gärna åka dit och klippa honom igen för 100 kr.
 
Bella däremot kammade han en sidbena på, klippte av topparna utan att ens lyfta på håret och när jag kammar igenom det hemma ser hon ut såhär. 3-4 cm längre på ena sidan och det håret är liksom inte ens toppat. Nu lär vi ju gå till en "riktig" frisör och ordna till det. Stackars Bella som sparat så länge. Tyvärr har jag inte stake nog att åka dit och kräva pengarna tillbaka. För inte sjutton låter jag den karln sätta saxen i hennes hår igen och försöka rätta till det. Då kommer hon väl hem med en hackig page. Får se om Jimmy ev vill åka :)

Det stod Herr, Dam och Barnfrisering på skylten. Men tydligen så kan han inte klippa långhåriga..  


Jämnt och bra.



Jimmy var förbi och visade bilden på väg hem från jobbet. Vi fick pengarna tillbaka. Blir ett nytt frisörbesök någonstans imorgon då.  

Tji badhus, hej doktorn!

Imorse sa Bella att hon var piggare. Dumt nog av mig trodde jag på henne så jag sa att vi skulle åka allihopa till badhuset ändå.
Efter en stund kommer hon inrusandes i sovrummet med gråten i halsen och sa "Kolla hur jag ser ut!!" Då hade hon utslag över hela bålen och armarna STOR SUCK!!
Tycker det ser lite ut som när Linus hade scharlakansfeber men vad vet jag. Jag är ingen läkare. Hon har ju ingen feber längre. Ringde i alla fall familjeläkarmottagningen för att rådfråga och de tyckte vi skulle komma in. "men tänk på att inte sitta så nära de andra patienterna" Hm. Ja ursäkta för att vi sökte hjälp. Kl 15 ska vi dit.

Jag och Adrian får åka och simma själva. Men mormor kommer och tittar på. Bella ville inte vara ensam hemma så Jimmy stannar hemma med henne.

Nu ska jag packa badkläder.

 


Bellas förlossningsberättelse.

Klistrar in den här. Jag blir alltid så nostalgisk såhär på årsdagarna. Om en minut exakt föddes Bella för 9 år sedan. Märks på mitt sätt att skriva att jag var lite yngre :)

Jag vaknade runt sju på morgonen den 15:e januari och kände att jag hade sammandragningar som faktiskt gjorde lite ont. Jippii, tänkte jag. Nu kanske det äntligen är nåt på g. I och för sej så var jag ju inte beräknad förrän den 20:e och var inställd på att gå över tiden, men man hoppades ju så klart.
Jag fick lov att springa på toa och göra det stora ungefär 100 gånger på bara några minuter och det var nog då jag insåg att det nog skulle bli bebis snart. Har nämligen hört om många som blivit väldigt "dåliga" i magen i samband med förlossningen.
Jag ringde till min mamma på jobbet som skulle vara med på förlossningen och berättade läget. Hon blev nog mer hispig än vad jag var. Ringde även till Danne och sa att han nog ev skulle förbereda sej på förlossning idag.. "ring när vattnet har gått" kläcker han ur sej. En del killar vet verkligen ingenting om det här med å föda barn Jag hade ganska täta värkar men de gjorde inte så jätteont. Jag lyckades i alla fall peta i mej lite frukost och ringa till min pappa så att jag kunde sitta hemma med honom där istället för själv hemma. Packade snabbt ihop den berömda BB-väskan. Jag hade inte förberett den sen tidigare som vissa gör. )

När pappa kom var kl ca halv 10 och jag upplevde nu att värkarna började göra ganska ont, men de var rätt oregelbundna. Vi var hemma hos mamma och pappa ett en liten stund bara innan mamma kom hem från jobbet. Hon kände väl på sej att det skulle bli bebis idag. Jag började sakta men säkert också förstå det med tanke på att värkarna blev värre och värre, väldigt snabbt.
Ringde till förlossningen som tyckte att jag skulle ta ett bad och stanna hemma ett tag till för jag kunde ju fortfarande prata i telefon.. Hallå?? Kan man höra hur ont någon har på telefon eller?
Gick iaf och tog ett bad, men det varade inte länge, för det gjorde lika ont ändå. Bestämde mej för att nu skulle det åkas in.

Vi kom in till förlossningen kl 12:25 på dagen. Då fick vi komma in i ett undersökningsrum för att göra CTG-kurva och kolla hur öppen jag var. Jag hade starka värkar och väääldigt svårt att ligga still medans de tog kurvan. Andas rätt.. Jo hej.. det var ju väldigt lätt. Jag trodde av någon anledning att jag skulle få åka hem igen, för att så här fort skulle det väl inte gå? Hade ju nästan bara läst om förstföderskor som åkt in å ut på förlossningen massor med gånger innan det var allvar. Men jag hade tur. Hade redan lyckats öppna mej nästan 5 centimeter, ganska så lätt ändå.
Fick ta på mej en blöja ifall att vattnet skulle gå, och sen byta om för att sedan få komma in i ett förlossningsrum. Oj, vad nervös jag började bli nu.

Nästan direkt inne på rummet bad jag om att få prova på lustgas, för nu började det göra rejält ont. Nu var kl 13:22. Tiden fram till kl 14:35 minns jag inte så mkt. Var rätt hög på lustgas + att jag hade väldigt ont. Bad om epidural runt 14 och 14:35 var läkaren där och satte den. Lätt som en plätt. Kände det inte alls. Minns knappt att läkaren var därinne heller. Tack vare lustgasen. Annars hade jag nog varit ganska nervös för att bli stucken i ryggen.
I samband med att epiduralen läggs så avtar värkarna och jag lever som på moln ett tag. Gud vad skönt det var. Det bestäms att det ska tas hål på fosterhinnorna och någon gång efter 15 görs detta. Klart fostervatten avgår.
Jag ber om lite mat, och äter smörgåsar och dricker nyponsoppa. Väldigt gott var det =) Känner inte alls att jag har starka värkarmen jag ser det på ctg-apparaten. Runt 17 börjar smärtan komma tillbaka och jag får påfyllning. Men den här gången blir det aldrig riktigt bra. Runt 19 är jag fullt öppen och väntar bara på krystvärkarna. Rejält nervös börjar jag bli och gråter en skvätt. Tänkte att nu börjar väl helvetet. Mamma försökte lugna mej med att säga att det brukar kännas lättare när man får börja krysta. Det hade jag svårt att tro.
Någon gång mellan halv åtta och åtta börjar krystvärkarna och jävlar vad ont det gör. Känns inte som någon befrielse det här inte. De ville få mej att ligga på sidan men det gjorde förbannat ont. Jag minns att jag skrek och grinade för att det gjorde så ont. Vid nio skrek jag att jag orkar inte mer. Hade krystvärkar med bara någon minut emellan och tog ju i så jag trodde jag skulle bajsa på mej. Tio över nio kommer en läkare in och försöker hejja på och diskuterar om de ev ska hjälpa mej med ett klipp. Aldrig i livet tänkte jag. Den här ungen ska ut ändå. De höjer värkdroppet och jag till slut så lyckas vi få ut henne. 21:38 är HON ute. Äntligen andas ut. Minns att jag tyckte hon hade konstig form på huvet och min första fråga var nästan "Kommer huvudet alltid att se ut sådär?" Men det var för att hon legat länge och blivit klämd.
Lycklig var jag iaf. Men trött
21:46 kommer moderkakan ut, och först då känns det som en stor befrielse i magen.

Världens sötaste var hon ju såklart. 50 cm lång och vägde 3205 g. Helt perfekt


Alltid bekymrar man sig över nåt.

Imorgon ska vi ju som sagt ha kalas för Isabelle här hemma. Hon fyller egentligen på söndag men då ska hon till sin pappa.

För någon vecka sen frågade jag vad hon helst av allt ville ha och då sa hon ett dansspel till tv-spelet. Playstation move. Så nu har vi köpt Playstation move, ett dansspel och sen lite kläder för det behöver hon ändå en massa. Hon har växt som tusan. Men nu senaste dagarna har hon inte alls pratat om det satans spelet, utan det är olika böcker och filmer hon vill ha. Suck. Tänk om hon blir besviken och det inte alls blir vad hon tänkt sig.

Sen verkar det bli manfall också. Min pappa är och jobbar i Tjeckien. Dennis jobbar. Min mormor skulle på annat. Min farmor o farfar kommer aldrig på sånt här längre. De orkar inte. Osv.

Jaja. Blir nog bra ändå det här. Vi har iaf bakat massa idag. Så fika blir de. Även för mig :) Muffins. Chokladbollar och Morotskaka. Skulle göra sirapskakor också men får se om tiden finnes imorgon. Bullar har jag fuskat och köpt färdiga. Sen tårta såklart med "sprutande" ljus. Att baka med bråkande barn brukar inte vara så spännande men idag skötte de sig exemplariskt. Hehe. Ibland blommar asfalten. :)

Nu ska jag sova. Tror ögonen trillar ur snart. Helt otroligt att de fortfarande håller på kladdar på nätterna men på dagen känner jag ingenting.

Tack och god natt!


Kreativa Busan

Bella hon pysslar och hittar på grejer som jag aldrig i min vildaste fantasi skulle komma på.

Här har hon gjort en namnskylt till Linus plats vid bordet. Fin va? :) Det är ett spöke för den som inte ser det.



Promenadsällskap.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Det är bra med stora barn ibland.

Idag tvingade jag med mig Bella på en promenad. Trevligt med sällskap :)


Rädd.

Igår kväll var jag så rädd!

Vi hade besök av Micke m familj på eftermiddagen och kvällen.
Framåt 18 säger Bella att hon vill gå ut men mobilen är död och hon har ingen klocka. Jag gillar inte att släppa iväg henne utan telefonen. Speciellt inte kvällstid.

Efter lite tjat o gnäll går jag med på att hon får gå ut en liiten stund om hon lovar att komma in strax o visa upp sig. Sagt o gjort, hon går ut och när Micke o Nico börjar packa ihop sig för att åka hem vid 19 börjar det skymma ute och jag har inte sett röken av Bella. Av någon jäkla anledning får jag jätteonda aningar. Börjar noja om pedofiler, kidnappare o mördare o Gud vet allt :/ Hon brukar förstå att det är läge att komma hem när det blir mörkt.

Säger åt Jimmy vid 19:20, som var ute o donade med grannen att gå och leta. Hon sa nämligen att hon skulle vara vid skolan som ligger här i närheten. Nu är det kolsvart ute och jag har börjat jaga upp mig rejält.
Ringer Jimmy efter en stund som inte ser nån Bella. NU kan jag säga att jag är rejält orolig. Ringer Danne och frågar om han vet var hon brukar hålla till och han ringer Felicias föräldrar. Felicia är den Bella leker med mest, men hon var hemma och hade inte en aning om var Bella var. Nu blir jag ännu mer orolig o ser framför mig hur vi får ringa polis o att nån har tagit henne. Varför jaga upp sig så?

Danne sätter sig i bilen och åker också ut o letar. Han var dock lugn.
Jag springer varannan minut o slänger upp ytterdörren för att kolla om hon kommer men inte. Klockan var nu ca 19:30 och jag var allt annat än lugn. Nu borde hon verkligen fattat att det var läge att gå hem. Det var verkligen becksvart ute.
Ser tre barn i 10-12 års åldern här utanför och frågar om de sett en tjej i rosa jacka. Vet inte om de märkte att jag var sjukt orolig men de frågade om de skulle åka o leta vid skolan. Gärna sa jag, sen frågade de vad hon hette och sa "nu är det akut" o trampade iväg. Gullungar! :)

Efter att jag vankat av o an här hemma o konstant tittat ut så ser jag äntligen hur hon kommer springandes. Gråtandes. Jag har nog Aldrig i hela mitt liv kännt mig så lättad. Klockan var då ca 19:45.
Enligt henne så har hon lekt med nån Elin, och när Elin gått hem hade hon fastnat med foten någonstan och inte kommit loss. Hur förstod vi aldrig riktigt. Hon har dock rivmäeken på foten och har gnällt om att den gör ont. Danne kom hit o Jimmy kom hem o när hon ser dem börjar hon gråta igen o är rejält skärrad.

Men fy fan vad jag hann börja måla upp scenarion i huvudet. Från 19:15-19:45 var nog den längsta halvtimmen i hela mitt liv. Jag brukar inte jaga upp mig såhär. Är väl hormoner eller att jag helt enkelt kände på mig att nåt var fel.

Aldrig mer får hon gå ut utan telefon.


Ur barnamun.

Bella gnällde över ont i armen i morse när hon vaknade. Sen blev det bättre och nu klagar hon återigen. Nyss satte hon sig bredvid mig och säger.

Bella: - Mamma. Har vi nån runk?
Jag: - Va?
Bella: - Har vi nån runk.. en sån som man runkar med?
Jag: - Vad fan säger du för nåt? Vad är en runk för nåt??
Bella: - Men åååh.. en sån man kollar om armen är av fattar du väl!!!

Haha!! Snacka om att man är skadad och hör det man vill höra liksom :)

Bellas skolavslutning.

Idag slutade Isabelle i ettan. Det är stort. Hon är stor nu. Hon har avverkat sitt första skolår.
Duktig tjej! Hon har med bravur klarat alla målen för årskurs ett. Jätteduktig på att räkna. Läser nästintill helt flytande. Jag känner att jag har rätt att vara stolt :) Hon också såklart.



Hela skolan hade ordnat fint på skolgården så fick alla föräldrar/anhöriga lyssna på skönsång. Tog några få bilder, men vågar inte lägga upp några här då det är massa barn och så med på bilderna. Dessutom kanjag 
bli irriterad på folk. Man har ställt sig på en plats allihopa. Massor med folk. Sen så fort det drar igång ska liksom alla tränga ihop sig så att de står längst fram och även fast jag stod så jag tyckte att jag såg hyffsat så hade jag helt plötsligt Åke, 2 meter lång framför mig. När folk tar fram sina kameror verkar det ibland som att vettet helt försvinner. Ett litet sidospår bara sådär :)
 
Linus roade sig med att leka i klätterställningarna på Skolgården under tiden.



Nu ska jag förbereda tårtan som jag lovat Bella. Vi ska ha lite tårtkalas. Hade alltid vi när vi bodde hemma och hade haft skolavslutning minns jag. Tanken var att mina föräldrar skulle komma hit men nu lutar det åt att vi åker hem till dem istället. Bella vill bada i deras pool. Det är ju inte riktigt poolhängarväder men vad gör det för en 8-åring och en alldeles snart 6-åring?! :)


RSS 2.0