Cillit bang. - Buzzador

Jag är ju som jag tjatat om några gånger förut med i något som heter Buzzador. Det innebär att man ibland får erbjudande om att prova olika saker för att sedan berätta om dem för släkt och vänner och recensera dem online. Den här gången har jag fått prova Cillit Bang Kalk och smuts och Cillit Bang Fett och Smuts.
 
 
Jag var skeptiskt till en början. Jag har använt detta medel förut men inte blivit direkt imponerad men jag har nog litegrann ändrat åsikt.
 
Ett ställe vi inte riktigt fått rent ordentligt är vår tröskel ut på altanen där man ofta går in och ut med skitiga skor. (att dörren och dörrfoder är skitiga och slitna kan vi ju undvika att fokusera på här ;))
Jag provade att spruta på lite Cillit Bang Fett & Smuts och lät det verka en liten stund. Såhär såg det ut före:
 

Inte så vackert. Såhär såg det ut efter.
 

Lite skillnad va?
Vad är det de säger på reklamen? Bang, smutsen är väck!
 
Kalk & Smutsflaskan skulle vara bra att använda i badrum. På kalkavlagringar. Sedan vi flyttade in här för 2 år sedan har vi inte lyckats bli av med kalkavlagringarna vi har på vår duschkabins väggar. Det ser skitigt och äckligt ut. Jag provade att spruta på Cillit Bang och lät det verka en stund. Döm av min förvåning när glasen faktiskt blev rena.
 
En glänsande ren duschkabinvägg.

Ett stort minus är dock att när man sprutar med flaskan kommer det ut en slags skum så jag fick lov att ta en trasa och gnida ut det för att få ut det överallt. När det verkat en stund så torkade jag med en disktrasa så försvann smutsen. Återigen. Bang!! Smutsen är väck.. Haha :)
 
Minus med dessa medel är:
1: De luktar apskit.
2: Det rekommenderas att inte använda produkterna utan skyddshandskar. Det får ju mig att undra hur bra de är för människa och miljö trots att i alla fall den ena flaskan är märkt med Bra miljöval.
 
Men.. Har du svår smuts du vill bli av med. Köp Cillit bang. Jag ska dock erkänna att det förmodligen inte är något jag kommer att köpa och använda till vardags. Men för att få ren duschkabinen kommer jag att använda den fler gånger.
 
 
 
 
 
 
 

Det tar sig!



Japp konditionen blir bättre och bättre men fläsket sitter kvar. Har hållt igång i 4 veckor nu och gick väl ner nåt kg i början men nu händer inget. Nästa vecka har jag bestämt mig för att börja köra 5:2 dieten i 5 veckor till att börja med. Med nutrilett på fastedagarna. Då 'fuskar' jag lite och slipper räkna kalorier och fundera på om jag får i mig tillräckligt de dagarna. Jag är motiverad nu men frågan är om jag är det när jag väl sätter igång. :)

Tack för alla svar på mitt inlägg om Ninnies bajsande. Statusen är oförändrad idag så imorgon tänkte jag ringa bvc och höra om de har något klokt att säga/tipsa om. Har de inte det ringer jag familjeläkaren.

Undrar hur jag ska få denna kväll att gå. Jimmy har ockuperade tvn o ser på hockey. Finns det något tråkigare? Blä!


Vad är felet? Bajsprat.

Gillar du inte skitsnack så var god läs ej. :-)


I fredags, alltså för 4 dagar sedan gjorde Ninnie det stora i blöjan 5-6 gånger. Hon åt dock bra men jag var ändå lite halvorolig framåt kvällen att hon drabbats av någon slags magåkomma. Hon brukar normalt sett inleda dagen med en urladdning i blöjan och ibland kanske en gång till på eftermiddagen. Thats it!
På lördagen samma sak. Bajjade massa gånger men åt bra.
I söndags var vi iväg på kryssning men mamma hade fullt sjå med blöjbyten här hemma och en stackars rumpa som nu är illröd och väldigt ond.
Igår måndag samma sak och idag har det eskalerat ännu mer. Jag tror säkert utan att överdriva att jag bytt blöja 10-13 gånger och lilla gumman ser för jäklig ut i rumpan trots att jag smörjer och smörjer och luftar.

Jag undrar vad det kan vara. Tycker inte det är helt normalt. Till saken hör att det inte alltid är direkt diarré heller. Ibland löst, ibland normalt. Hon är pigg och glad och det lilla hon accepterar att äta äter hon normalt av.
Hon äter nästan bara sin ersättning och ett mål gröt om dagen. Mat gillar hon inte och nu känns det inte som rätt läge att hålla på utsätta magen för nya saker heller. Välling ratar hon också. Hon äter några majskrokar och något smörgåsrån ibland. Ibland lite fruktpure. Jimmy säger att vi måste tänka på vad vi stoppar i henne men vi har ju inte direkt provat något nytt heller.

Jimmy fick akut åka till stan och köpa inotyolsalva ikväll. Idomin o bephanten (stavning?) hjälpte inte ett dugg så jag hoppas inotyol verkar över natten tills det drar igång igen. Vid blöjbyten gråter hon och spänner hela kroppen. Det gör ont i hela mig. Inatt satte hon igång vid 4 och bajsade 3 gånger innan 6. Inte normalt kan jag tycka.

Världens mest ointressanta inlägg kanske men jag varnade er.


Fina tjejen!



Annat var det förr.

Idag blir alltså den här gammeltanten 32 år gammal. Känns väldigt gammalt måste jag säga då jag fortfarande känner mig som max 20. Men någon åldersnoja det har jag inte.

När man är liten ser man fram emot sin födelsedag i flera veckor. Kanske till och med månader. Nu kan jag ärligt säga att jag nog knappt tänkte på det en enda gång igår. Jag firades på Adrians kalas som vi hade i helgen. Sånt jag nu får räkna med när jag födde barn 5 dagar innan min födelsedag. Bästa 30-års presenten för övrigt.
Igår upplyste jag min man och mina barn (ironiskt självklart) att imorgon fyller jag år så då förväntar jag mig frukost på sängen och massa paket. Oj, då måste jag ju ställa klockan sa Bella.

Imorse vaknade Adrian alldeles för tidigt. Jimmy gick upp med honom då Ninnie hållt låda halva natten så hon sov för en gångs skull längre än till 5:45. Tyvärr hade jag glömt att stänga av larmet på min väckarklocka så 6:47 började telefonen skråla och väckte såklart Ninnie så då var det bara att masa sig upp. Barnen har studiedag och ledigt ifrån skolan så vi hade ju inte behövt gå upp.
Av min make fick jag.. inte ens ett grattis. När jag påminde honom så flinar han bara. Ännu inget grattis så jag sa att nu kan det vara. Han har liksom lagt ribban för våra födelsedagar nu.
Frukosten fick jag styra upp själv åt hela familjen. Det firade jag med en vända i spåret sen. När jag sen fick ett sms av Linnea som undrade om hon fick bjuda på mat på stan så tänkte jag: Varför inte och åkte ner alldeles själv och mötte upp henne. Värsta lyxen :)

På eftermiddagen var vi en sväng till min bror där mamma var och var barnvakt åt Alwin och Alwa som också hade stängt på skola o förskola. Fikade i form av två rån. Är annars rätt duktig på att köra sockerfritt i veckorna nu men fyller man år så gör man :) Det är inte så imponerande att fylla år längre. Äldre blir jag ju ändå. Annat var det förr som sagt.

2 år.

Idag fyller vår älskade underbara lilla kille 2 år. Han förstår det inte själv men vad gör väl det.
Han har fått massa paket som han brytt sig föga om. Det största var att han på eftermiddagen äntligen fick åka buss för första gången. Varje gång vi går förbi busstationen här i skultuna så skriker han BUSS!! Vi tänkte att han kanske skulle uppskatta en busstur vilket han gjorde. Jimmy och han åkte in till stan så plockade jag upp dem med bilen för att vi skulle åka vidare sen. Han blev oxtokig när han insåg att det var färdigåkt. Jag får väl ta omvägar runt busstationen i framtiden :)


För två år sedan.


För ett år sedan.


Idag.
Finaste killen.

På söndag blir det kalas för hela slanten. Jag fyller ju år nästa vecka också. I och med att jag fick barn bara ett par dagar innan min födelsedag så har jag nu slutat att ha ett eget födelsedagskalas och får hänga med på ett litet hörn på Adrians.
Appropå kalas ska jag på 50-års fest imorgon. Ensam. Utan man o barn. :) Ska bli väldigt trevligt.


2 veckor.

Idag är det två veckor sedan jag fick för mig att dra en vända i spåret. Sen dess har jag varit där varannan dag. Inte idag förvisso, fast det var springdag. Jimmy jobbar kväll och jag hade föräldrargrupp på förmiddagen så tiden räckte inte till. Istället tog jag en kort svängom på vår crosstrainer.
Jag har även försökt att tänka på vad jag stoppar i mig. Detta har gett resultat. Jag har tyvärr ingen startvikt men jag ser att magen är plattare och jag är nere på startvikten jag hade när jag blev gravid med Ninnie. Jag hade ju några kilon kvar sen Adrians graviditet då så än finns det lite att ta av.

Imorgon fyller en av världens bästa killar år. Adrian fis är ingen bebis längre. Vad hände med tiden?

Bakterierna frodas.

Terminens första magsjuka kom snabbare än jag hoppats. Adrian har nyss berikats med den. Jag lider med honom. Jag är så rädd att få skiten själv. Jag är mest orolig att Ninnie ska få det. Hur snabbt går det inte för henne att bli uttorkad. Snälla! Låt det vara en mild variant.

Kom o köp!

Igår köpte vi en ny (begagnad i nyskick) vagn till Ninnie. en Mountain buggy swift. Jättesmidig och lätt. Inte helt ful heller. Nu är jag trött på vår emmaljunga som jag förvisso varit så himla nöjd med. Men vi har haft den i 2 år nu så nu vill vi (mest jag men Jimmy var inte svårövertalad) ha något mindre och smidigare. Tyvärr är denna vagn bara framåtvänd och det känns egentligen inte helt ok när hon bara är 6 månader. Men man kan inte få allt hos en vagn verkar det som. Dessutom åker vi ju syskonvagn rättså ofta och då sitter hon framåt och verkar gilla det så.

Såhär ser den ut:



Nu gäller det att försöka få Emmaljungan såld. Vi har putsat och donat på den så nu är den så fin. Vill nästan behålla den.
Tyvärr strular bromsen lite men det skulle bara vara att smörja upp sa babyproffsen men inte får vi det att fungera. Jimmy ska åka förbi dem imorgon o se om de kan hjälpa oss. Tycker bromsen på en Emmaljungavagn bör hålla i mer än 2 år. Ingen vill väl ha en vagn utan ordentligt fungerande broms. Det är även en tryckknapp som släppt så det är ett litet hål i sufletten. Tråkigt. Vi vill ju helst inte skänka bort vagnen men vi får nog dra av på vad de andra på blocket verkar ligga på i alla fall.




Detta är lätt den bästa vagnen jag ägt och med 4 barn blir det ju ett par. Kommer nog nästan gråta en skvätt om någon köper den. Hoppas den nya är lika bra. :)





Nytt personligt rekord.

För många låter säkert detta som en fis i vinden och värsta bagatellen men för mig är det stort.

Fram tills i onsdag hade jag i hela mitt liv aldrig klarat av att springa mer än ganska precis 1 km. Det hade jag gjort en gång och det var i högstadiet. Jag har haft mina perioder när jag varit ute och sprungit men det har varit mer i intervaller. Springa/gå, springa/gå.
Jag har aldrig direkt gillat sport och träning men jag har heller aldrig behövt kämpa för att hålla en bra vikt (innan barn nummer 3) så varför hålla på har jag känt.

Men efter 4 barn och några år på nacken så är ju inte kroppen vad den varit. Alla tighta jeans o kläder i storlek small/medium som ligger nerpackade hånskrattar mej rätt upp i ansiktet. Förmodligen kommer jag aldrig att få den kroppen igen och lika glad är väl jag för det. Bara jag mår bra.

Dit jag ville komma var att jag i onsdags sprang 1,2 kilometer utan att stanna en enda gång. Det är stort för mig.
Igår var jag på't igen och sprang 1, 8 kilometer. Jag hade dessutom orkat mer kände jag men spåret tog slut och jag hade ingen lust att ta ett varv till. Imorgon blir det utökad distans. Detta är stort för mig. Det bästa är att det är så jäkla roligt. Fördelen med att ha några gravidkilon kvar och en usel kondition är att man märker snabba resultat. För varje gång jag är ute känner jag att jag orkar mer. Det är så peppande. Jag känner mig inte lika svullen och fet heller.

Jag oroar mig lite för vintern för då tar man sig ju inte ut i spåret direkt. Får väl tukta crosstrainern men det är såå tråkigt.

Bvc med Ninnie.

Nu har vi avklarat BVC-besöket med stick i benen och läkarundersökning. Usch vad jag hatar när de ska sticka min lilla älskling. Men nu är det gjort och det känns skönt. Hon fick OK-stämpel i rumpan av läkaren också. Ninnie tyckte att farbror doktorn var bland det mest hemska hon sett på länge och skrek hysteriskt när han skulle lyssna på henne. Jag har alltid undrat om det inte är svårt att höra det de ska med stetoskopet när barnen skriker?
 
Vikten landade på 7720 gram och längden på 67 cm så hon växer på som hon ska och följer sina kurvor. Längdkurvan har planat ut lite så nu ligger hon ganska precis på medel både på längd och vikt. Hon väger 70 gram mer än Adrian vid och är 7 mm kortare så man kan nog säga att de är ganska exakt lika stora vid samma ålder. Hade hon klämt ur sig det hon la i blöjan när vi kom hem innan vägningen så kanske hon varit under ;) Adrian hade visserligen 2 cm större huvud.
 
Öppna förskolan och BVC ligger ju i samma lokaler så medan vi väntade på vår tur så provade Ninnie gåstolen de har på öppna. Den var väldigt populär som synes.
 
 
 
Om två månader ska vi dit igen. Då är det BOEL-test. Syn och hörsel. Jag misstänker starkt att vi kommer att få en remiss till ögon då. Inte för att jag tror att hon ser dåligt men skelar det gör hon ibland. Det "får" de göra till de blir 8 månader sa BVC-sköterskan förut så då har hon alltså två månader på sig att rätta till det nu.
 
 
Nu ska jag försöka övervinna mitt sug på tamejfan allting man kan stoppa i munnen med en kopp the. Om en dryg timme ska vi gå och hämta brorsan på dagis. Ikväll ska jag springa igen. Undrar om jag orkar ta mig runt hela idag utan att stanna? Jag är laddad men de där mördarbackarna i slutet är inte att leka med när man har min kondition. Oavsett vilket håll man springer åt så är det backar i början och i slutet. :)
 
 
 
 

Utvecklingsfaser.

I övermorgon blir lilla Ninnie redan ett halvår. Igår och idag har hon inte riktigt varit sig själv. Gnällig, ätit dåligt, sovit dåligt på dagen och vaknat på kvällen när hon sovit en stund och varit jätteledsen. Igår kväll satt vi som fån och undrade vad som hände när hon inte gick att trösta. Hur tröstar man en superledsen tjej som absolut inte kan komma till ro i våra knän? I sängen blev hon hysterisk. Tro mig, jag försöker. Vill kunna sitta och mysa men det går tjejen inte med på. Det blev flaska till slut.

Googlade lite och kom fram till att runt halvåret så kommer en av de sju beryktade utvecklingsfaserna. Relationssprånget. Det stämde väldigt bra in på Ninnie just nu. Hoppas det går över snabbt.



Snurrar som en propeller i sängen gör hon också. Såhär somnade hon till slut efter att jag gungat henne med vyssanlull tassarna i 30 min på eftermiddagen. Jag vet inte hur många gånger jag trasslade ut hennes fötter från spjälorna. Spjälskyddet är totalt värdelöst. Jag kommer få ordentliga armmuskler om jag ska gunga henne så i sängen varje gång hon är trött.

Imorgon blir det bvc. Väga, mäta och helvetesspruta/or :/


Sprungit.

Idag har jag och Bella sprungit spåret. Med springa så menar jag faktiskt att jag sprang nästan hela. Gick kanske 2-300 meter. Det är väldigt bra för att vara jag. Jag är riktigt otränad.

Nu är ju den delen av spåret som vi sprang bara 1, 4 km lång men ändå. Det kan ju bara bli bättre. Med nya skorna fick jag inte ont i knäna så nu var det bara konditionen som satte stopp. Ganska pinsamt att erkänna såhär öppet hur dålig form jag är i.



Bella sprang nästan hela hon med. Skillnaden var dock att när vi var klara så bara bubblade det ur munnen på henne. Jag var så slut så jag orkade knappt svara. Kul sällskap! ;)


Mina nya kompisar.

Nu har jag återigen kommit igång med att försöka lära mig att springa. Jag började innan sommaren och tyckte mig att det gav lite resultat både på vikt och kondition men sen fick jag så ont i knäna så att jag knappt kunde gå. Detta gjorde att jag kom av mig och latmasken bet sig fast ordentligt under Jimmys semester och resterande del av sommaren, men nu jäklar! Nu ska flåset upp. Jag tänker inte banta. Jag ska bara röra mig mer och se vad det ger. Sen kan jag ju försöka att äta någorlunda nyttigt men att undvika kolhydrater och dyl är inget för mig. Dock är jag lite sugen på att prova den här 5-2 dieten men njae.. Jag vet inte. 
Jag skulle vilja gå ner i alla fall en 5-6 kg för att nå min målvikt. Jag väger inte jättemycket mer nu än innan jag blev gravid med Ninnie men då hade jag inte hunnit gå ner allt sen Adrian. 
 
Idag har vi i alla fall varit till Erikslund och jag hittade ett par nya Löpskor. Mina gamla som är såå sköna hade väl gjort sig kan man säga. Jag har väldigt höga hålfötter så de gav inget bra stöd vilket gör att jag belastar fel när jag springer och jag får sjukt ont i knäna. Har bara varit ute 2 gånger nu i veckan men efter igår var mina knän döda och då kände jag att antingen får det bli nya skor eller så lägger jag av. Nya skor blev det så nu får jag absolut inte lägga av :) Skulle dock ändå behöva gjuta ordentliga sulor då deras högsta sulor inte nådde upp i mina hålfötter. Men jag ska prova o se hur det känns först.
 

Verkligen brutalt fula men det är väl inte utséendet man ska gå på. Som tur var så var de på rea också så de var dyra men inte svinigt dyra som de flesta löpskor tyvärr är. Nu får jag hoppas att de är bra och att jag kommer flyga fram i spåret. :)
 
Nu sover båda barnen och Jimmy ska snart åka och jobba. Trist när han jobbar hela jäkla helgen men imorgon är han ledig. Barnen har börjat att synka sig med varandra nu så ofta sover de en lång lur samtidigt efter lunch och det är så underbart att få lite egentid. Ninnie tar dock sin ibland på förmiddagen men då kan man ju se det som att jag jag hinner ge dem båda lite egentid när den andra sover. Ninnie var vaken i flera timmar i natt så hon bör vara trött. Jag lyckades charma till mig lite sovmorgon så jag är inte så farligt trött ändå.
 
Imorgon kommer de stora barnen hem. Linus skolskjuts ska börja gälla from imorgon så jag får väl sitta på helspänn här hemma tills han kommer hem. Alltid oroligt i början och se om det fungerar eller inte. Måste dessutom ringa och gnälla på samtrafik. De tycker att när han slutar 14.10 så ska taxin hämta honom 14.15. Då undrar jag vilket 8-åring barn hinner gå ut från klassrummet, packa ihop sina saker, klä på sig ytterkläder och gå från skolan till parkeringen som är ett par hundra meter på 5 minuter? Det blir kallare ute så snart ska det på mer kläder. Tänk om han behöver gå på toaletten efter lektionen? Nej, samtrafik upphör då aldrig att förvåna. Jag hoppas de ändrar så att han i alla fall kan få 10 minuter på sig. Taxin har dessutom "rätt" att åka om han inte är där på exakt utsatt tid.
 
Ska kanske ta och ringa min mor och far och eventuellt besöka dem på eftermiddagen. Den som lever får se. Nu ska jag slappa lite i alla fall.
 
Ciao ciao!!

RSS 2.0