Camilla

Igår var vi på lite skojakt åt Adrian. Lättare sagt än gjort. Vi avverkade Din sko, Skopunken, Stadium, Deichmanns utan att ens hitta en sko som Adrian kunde få på sin lilla fot. Som inte är så liten på höjden. Han har värsta tjockisfoten så för att överhuvudtaget få på skon var vi tvungna att ta flera nummer för stora.

Åkte vidare till Skokanonen där de säljer kavatskor som jag visste var lite större inuti pga att en "bloggvän" http://empolie.blogg.se haft samma problem med sin son. Hittade skor där till Fisen som han fick i sin lilla tjockisfot i men både jag och Jimmy vart så snåla. 550 kr. Det är väl kanske inte så mycket egentligen för ett par schysta skor, och när Linus haft liknande har de sett nästintill oanvända ut efter säsongens slut. Det är vanligtvis något jag inte tummar på, just kvalité på vinterskor men jag har en känsla av att Adrian kommer inte att vara ute några längre stunder i vinter och inte slita så mycket på dem. Billigare skor behöver ju inte heller vara värdelösa. Han ska ju inte börja på dagis heller utan vara hemma med mig och lillasyster så småningom. Visst måste vi ju gå ut och leka ändå men det blir ju inte samma som att gå på dagis. Vi får se hur vi gör. Skor måste ju pojken ha så vi kan gå ut dagar som denna till exempel. När det är snöblask ute.

 

Det som känns ännu mer surt är att Linus har ett par schysta skor vi köpte förra vintern. Kavat faktiskt de också som jag var säker på att han skulle kunna ha denna vinter också. Men de finns inte. Både jag och hans pappa har vänt upp och ner på hela våra bohag men de är puts väck. Hur sjutton kan saker bara försvinna? Så nu måste vi köpa nya skor till honom också som jag inte räknat med. Jag lovar att när vi köpt nya och Linus använt dem ute som kommer de andra komma fram. Men jag har letat på alla tänkbara och inte tänkbara ställe. Varenda låda och skåp i hela huset. Hans far likaså hemma där.  Verkligen irriterande..

Idag har varit en riktig slappdag.

Jag är så trött numera. Alltså nå helt förlamande trött så att det svider i hela huvudet och jag känner mig yrslig, Började titta tillbaka lite och fundera och konstaterade att runt dessa veckor när jag var gravid med Adrian så led jag av precis samma. Då hade järnvärdet gått ner och så hade jag fått lägre blodtryck. Har aldrig haft direkt jättelågt järnvärde när jag varit gravid men om det sjunker från normalt så att säga så kanske jag känner av det. Jag får prova på att bli bättre på att knapra mina gravidvitaminer och se om det blir någon skillnad. De innehåller massa järn.

Igår somnade jag på soffan när vi såg på x-factor. Jag somnar nästintill aldrig på soffan. Klockan 21.20 så tvingade Jimmy in mig i sängen och förutom den timmen som Adrian krånglade inatt så sov vi till 7. Ändå var jag så förlamande trött när han vaknade så jag hade kunnat göra vad som helst för att få sova. Samma sak varje morgon. Är såå trött och så sitter det i som en igel hela dagen.

När Adrian sov en sväng på eftermiddagen så somnade förstås jag med. När jag vaknade till efter ett tag var det väldigt tyst i huset och det visade sig att Jimmy också låg och sussa på soffan.

 

Appropå Jimmy så blev domen 2 sprickor i stortån. Läkaren sa att det visst var bra att han kom in för som jag sa; Det är jättebra att kolla så att benen ligger rätt när man har en fraktur i just stortån. Läker det ihop fel så blir det inte bra. Han fick tejpade tår och bandagerad fot och sen en sån här snygg hård blå sko som han ska gå med. Som grädde på moset en sjukskrivning i 3 veckor. Blir mysigt för ekonomin det här men vad gör man. Han har mycket lättare att gå med den här snygga skon på för det avlastar tån litegrann men egentligen skulle han inte belasta allt för mycket på foten i början. Lättare sagt än gjort när man heter Jimmy kan jag tala om.

 

Idag vid lunch haltade vi omkring på maxi som två pensionärer. Min foglossning blir bara värre och jag stapplar mig fram ibland som jag vet inte vad. Men min smärta är i alla fall för en god sak :)

Den lilla tösen i magen börjar verkligen bli livlig nu. Nu kan hon få till sparkar som är riktigt obehagliga och är snart uppe vid revbenen.

 

Nu ska jag försöka roa min gnälliga son här. Han har lärt sig säga Nänänänänn nu. Tror bestämt att det betyder nej. Det är en ständigt kacklande ur den lilla munnen numera och inte ett dugg förstår man. Men just nänänänn är en stor favorit idag. :)

Det blev akuten för Jimmy. Jag skjutsade honom till vårdcentralen i morse och där hann han inte mer än få av strumpan innan läkaren sa att han var tvungen att åka till akuten och röntga. Tån och foten ser för jävlig ut alltså. Såå svullen och röd/blå/svart. Så jag släppte av honom på akuten och åkte hem. Där kan det ju ta halva helgen innan han är klar och Adrian var en pers bara i 10 minuters väntan i väntrummet på vårdcentralen.

Vet att de oftast inte gör något åt brutna tår och att det bästa är att självläka. Det gör ju inte mindre ont om man drar på gips heller. Men om nu stortån vore bruten så är det bra att kolla så att benen i tån ligger rätt så att den inte läker snett. Kan även vara bra att dokumentera för framtida eventuella försäkringsfrågor.

 

Jag hoppas han kommer hem och är fit for fight snart.

 

Så vad ska man hitta på idag då tro?

Jag är så trött så jag vet knappt vad jag heter. Konstant. Ögonen svider och hjärnan känns knappt som att den hänger med. Minns inte när jag var uppe längre än 21:30 senast och när Adrian slår upp sina blå på morgonen (alltid vid 6) så känner jag alltid att jag skulle göra i princip vad som helst för att få sova i ett par timmar till.

Säkerligen gör väl graviditeten och  hormoner sitt till men det här jäkla vädret. Bara grått grått grått hela tiden och regn som hänger i luften om det inte faktiskt regnar. Ska det vara såhär kan det lika gärna få bli vinter, minusgrader och snö så vi får lite ljus. Men vintern blir väl också kass med tanke på hur sommar och höst har varit.

 

För Adrian i sitt rum går det faktiskt jättebra. Inatt sov han själv därinne ända till 3 tiden. Då var jag bara in och gav välling och sen sov han direkt så jag gick tillbaka till vår säng. Den är liksom 100 gånger skönare. Vid 4 tiden skrek han igen så då gick Jimmy in och la sig där och sen hörde jag knappt ett ljud förrän kl var 5:55. Då var det morgon men jag sket i det och låg kvar i vår säng tills de kom båda två vid halv 8. Tyvärr går det ju inte direkt att sova med en Adrian och en Linus som röjer. Men jag fick ligga och dra mig utan att bli klättrad på i alla fall. Jimmy sov nog till och med bättre i sängen därinne i Adrians rum fast killarna busade därinne än vad jag gjorde i rummet bredvid. Tänk om man hade den förmågan att bara stänga av som de flesta karlar verkar ha ;)

Nästa steg blir väl att få honom att somna själv men det känns lååångt bort. Det får bli när det blir. Nu verkar han i alla fall ha accepterat sin säng. Vi tror att han kanske har känt sig instängd i spjälsängen.

 

Igår gjorde jag något som jag aldrig i mitt liv gjort förut. Klippte håret på Adrian. Jag är verklgien ingen frisör men något var tvunget att göras åt hans barr som var jättelångt och jättetovigt. Flera gånger om dagen fick jag spraya med spraybalsam för att få det att tova ut sig och allt hår bak var bara ett enda stort lockigt trassel.

Jag är som sagt absolut ingen frisör och det kändes inte heller som att vi var redo att kasta ut en massa pengar på ett frisörbesök åt en 1-åring. Inte heller kändes trimmer som ett alternativ då vi ville att han skulle ha kvar sitt lockiga hår med lite längd.

 

 

 

 

 

 

 

Nu har jag just raderat ett långt och gnälligt inlägg jag skrev. Ibland räcker det med att se det man själv skrivit för att konstatera att man gnäller för mycket.

 

Drar det i korta punkter.

 

Adrian är väldigt krävande just nu. Mycket gnäll och mycket röj. Mamma får inte ta igen sig några längre stunder och pappa har fullt upp med att dränera kåken varvat med kvällsjobb´så mycket till avlastning finns inte för tillfället. Idag började de gräva med maskinen runt kåket. Vår gräsmatta är ett minne blott och hela den forna trädgården ser ut som en katastrofzon. Blir nog bra till nästa sommar igen.

 

Foglossningen är vidrig just nu vilket inte gör jagandet av 1-åring lättare direkt. Har en brännande smärta runt hela svanskotan, det huger rätt in i bäckenet på höger rövhalva och vänster höft bråkar också.Jag funderar på att ringa farbror doktorn för att be om ett intyg att ta med till jobbet. Jag betvivlar ju att jag kan jobba med det jag ska så att säga och det känns ju mer trovärdigt att ta upp en diskussion med chefen om jag har ett intyg på att jag inte bluffar så att säga. Sen tjatar Linnea om att jag ska ringa sjukgymnast också så det kanske jag också ska göra. Jag har ju kommit upp i frikort nu så det kostar ju gratis. Men vill inte ha nån jäkla akupunktur..

 

Nu blev det visst gnälligt i alla fall. Fast egentligen gnäller jag inte. Jag konstaterar. Såhär är det just nu.

 

Idag var vi på Öppna förskolan igen. Adrian gillar verkligen att vara där. Idag fick han upp ögonen för rutschkanan där så han klättrade upp där miljontals gånger och la sej på magen och åkte ner med fötterna först. Smart faktiskt :)

Kan tycka att de inte har så värst vidare barnvänligt där alla gånger. Jag vet inte hur många gånger jag fick springa och plocka bort honom ifrån fönstren där de har lampor, blommor och radioapparater. Är det något han gillar Adrian så är det allt som har med sladdar att göra. En blivande elektriker kanske? Så när han väl fått span på lampan där i fönstret så var han helt omöjlig. Den skulle bara rivas ner trots att det låg en miljon leksaker utspridda över hela golvet. Men det är väl bra att han vet vad han vill den lille herren. Blir mest troligt att vi går dit imorgon eftermiddag också.

 

Nu ska jag maka mig ifrån soffan och in i sovrummet. Krypa ner bredvid världens bästa Fis och mysa. Känner att det är någon liten i magen som vaknat också.

Jag skulle behöva en rejäl spark i häcken för att komma igång och göra något på dagarna tror jag. Jag är så jäkla omotiverad. Igår fick stackars Adrian inte ens komma utanför dörren för jag bara orkade inte. Inte för att jag var trött men nej, men bara lat och bekväm kanske. Tänkte gå till Öppna Förskolan men (som vanligt känns det som) så fick de för sig att ha stängt fast det skulle vara öppet.

Att gå ut och gå känns inge spännande heller när bäckenet värker.

 

Imorgon är det bestämt sedan en månad ca att jag, Bella och Jimmy ska åka ner till Ullared och shoppa lite. Vi åker inatt/tidigt imorgon bitti och jag är så puckad så jag känner bara att Nej, jag har fan ingen lust. Men jag kan inte ställa in för det ska bli skönt att komma iväg och Bella längtar som en tok.

Kära mor kommer hit och sover här inatt och ska vara med Adrian imorgon. Säkert därför jag känner mig lite orolig. Jag litar ju på henne såklart och vet att hon klarar av det men han är ju så mammig så jag hoppas att hon slipper skrik och panik hela dagen. Linus ska åka till sin far ikväll. Han har längtat massa efter pappa den här veckan så det blir skönt för honom.

Sen ser jag väl såklart inte fram emot att åka en jäkla massa mil och gå i affär en hel dag när jag mina fogar bråkar och jag blir kissnödig en gång i kvarten.. Hoppas bara vi slipper trängas med en miljon människor men jag tror inte det. Vi har varit där 2 gånger förut och har vi haft jättetur. Inga köer och ingen trängsel. Men jag vet inte om vi har åkt en lördag förut? Jo, det har vi nog. I mitten av mars. Men det är i alla fall inte första helgen efter lön och julklappshysterin borde väl kanske inte ha börjat riktigt än. Det visar sig.

 

Just nu sover Adrian. När han vaknar måste vi ta oss emot maxi och handla lite grejer så de klarar sig imorgon och kanske även lite så vi får med oss någon matsäck.

Behöver även städa och plocka lite här hemma men ja, jag sitter ju här. Borde i alla fall klä på mig innan Adrian vaknar och fräscha till mig. Omöjligt att göra saker i badrummet när han är med. Han satsar på att bli toalettdykare tror jag..

 

Nej, hur vore det om jag tog tag i påklädningen i alla fall. Kanske inte så snyggt att åka till maxi i lila urtvättade plyschbyxor och nattlinne utan bh under. Jag är heet! :D

 

 Vi har så jäkla snyggt hus just nu.

Japp. Som rubriken lyder så har jag alla barnen hemma idag.

Linus klagade hela eftermiddagen och kvällen igår över huvudvärk så imorse gick jag in rätt tidigt till honom för att höra hur han mådde. Han taxi skulle nämligen komma 7:40 och den måste ju avbokas i tid om han är sjuk. Han sa att han hade ont i huvudet och ville vara hemma. Det är inte som att han brukar ha det direkt så jag tänkte att han säkert var på gång att bli sjuk.

Även Bella klagade lite smått över magont men inte nämnvärt så när jag jagade upp henne för att käka frulle så satt hon bara likblek i ansiktet och petade i sin smörgås. Hon hade ont i magen, men mådde inte illa så jag sa åt henne att i det där skicket så blir det ingen skola idag.

 

När Linus sen kom upp en stund senare så var han fly förbannad för han inte skulle få gå till skolan och hur pigg som helst. Då var det redan för sent att skjutsa in honom. Så svårt att avgöra om de är i skolskick ibland tycker jag..

Han fortsatte att vara pigg så när Linnéa messade och undra om jag ville luncha på stan så tänkte jag att varför inte. Bella klarar sig ju hemma själv en stund. Men jag frågade ju såklart självklart om det var okej att vi åkte och det var det. Hon tycker det är mest skönt att vara ensam hemma ett tag. Stor tjej nu :) Så grabbarna och jag har käkat lunch med Linnéa och Sammy. Trevligt trevligt. Adrian var lite imponerad över Sammy. Liten bebis ju.

Bella har inte heller ont i magen längre men ligger mest på soffan och är fortfarande blek så nåt vajsing kanske det är. Linus får gå till skolan imorgon, Bella får vi se hur det artar sig. Hon äter i alla fall bra.

 

Jag har fortfarande piss-ont i mina fogar! Inte samma knivskarpa "skrika rätt ut smärta" som igår men ont o jäkligt. Satt och läste gamla inlägg här på bloggen igår om när jag var gravid med Adrian. Jag förklarade min smärta då precis på samma sätt som nu. Även att det var mycket värre på höger sida. Konstigt. Fast inatt vaknade jag och hade mest hon på vänster sida. Framfogarna gör inte alls lika ont. Alltid något positivt :)

 

Ikväll börjar Greys Anatomy. Finally. Innan det är det Nybyggarna. Bästa tv-kvällen!! Jag gillar ju Arga Snickarn Anders jag ;)

Jag har sällan varit så slut i kropp och knopp som jag var igår när jag kom hem från jobbet. Satt som apatisk i soffan och bara väntade på att Adrian skulle somna vid 19 för att få göra detsamma. Sen lade jag mig kl 19:30 och jag tror nog att jag/vi sov 19:40. Sov till 6 imorse och hade önskat att få sova i några timmar till.

 

Att jobba går inge vidare. Det jag gör på jobbet nu - kör truck och hämtar och packar burar som ska ut till butikerna slutade jag att göra i vecka 12 med Adrian pga foglossning. Sen blev jag omplacerad. Nu börjar jag alltså att göra det i 18.e veckan. Har ju inte känt av mina fogar så mycket alls men det kanske också berott på att jag gått hemma och inte alls ansträngt mig på samma sätt.

Kände ganska direkt jag satte igång igår att detta gör ont men pinade mig igenom dagen. Samma sak idag och ett tag var jag gråtfärdig för det gjorde så jävla ont. När det sen tog slut på ordrar på mitt område som ändå är lite lättare än de andra och jag blev inkastad på ett annat område och fick en drickaorder med 350 kg i varje bur så vart det för mycket. Jag fick syn på Anna och började grina. Haha.. hormoner, hormoner.. :/ Hon tröstade lite, sen avbröt jag ordern och väntade på att få gå hem istället. Var ju visserligen nära slutet men ändå. Får ringa min chef och höra hur jag ska göra sen. Jag kan ju definitivt inte köra det tunga i alla fall och eftersom jag även går på ackord så kan han ju glömma att det ligger inom godkända värden så att säga.. Känns så tråkigt. Vill inte komma tillbaka och klaga det första jag gör. Kan ju inte heller direkt kräva att bli omplacerad för 2 dagar varannan vecka. Det kryllar dessutom av gravida på ICA just nu.

 

Nu kan jag inte ens bära Adrian utan att det bokstavligt talat känns som att få en kniv inkörd ovanför ena skinkan (bara ena, jättekonstigt) Benet viker sig och jag skriker rätt ut för det gör så jävla ont. Ilar upp i hela ryggen och ner i hela benet. Har jag förstört allt nu?

 

Nu har jag gnällt lite. Tur det är 13 dagar tills det är dags igen..