Camilla

Nu har jag just raderat ett långt och gnälligt inlägg jag skrev. Ibland räcker det med att se det man själv skrivit för att konstatera att man gnäller för mycket.

 

Drar det i korta punkter.

 

Adrian är väldigt krävande just nu. Mycket gnäll och mycket röj. Mamma får inte ta igen sig några längre stunder och pappa har fullt upp med att dränera kåken varvat med kvällsjobb´så mycket till avlastning finns inte för tillfället. Idag började de gräva med maskinen runt kåket. Vår gräsmatta är ett minne blott och hela den forna trädgården ser ut som en katastrofzon. Blir nog bra till nästa sommar igen.

 

Foglossningen är vidrig just nu vilket inte gör jagandet av 1-åring lättare direkt. Har en brännande smärta runt hela svanskotan, det huger rätt in i bäckenet på höger rövhalva och vänster höft bråkar också.Jag funderar på att ringa farbror doktorn för att be om ett intyg att ta med till jobbet. Jag betvivlar ju att jag kan jobba med det jag ska så att säga och det känns ju mer trovärdigt att ta upp en diskussion med chefen om jag har ett intyg på att jag inte bluffar så att säga. Sen tjatar Linnea om att jag ska ringa sjukgymnast också så det kanske jag också ska göra. Jag har ju kommit upp i frikort nu så det kostar ju gratis. Men vill inte ha nån jäkla akupunktur..

 

Nu blev det visst gnälligt i alla fall. Fast egentligen gnäller jag inte. Jag konstaterar. Såhär är det just nu.

 

Idag var vi på Öppna förskolan igen. Adrian gillar verkligen att vara där. Idag fick han upp ögonen för rutschkanan där så han klättrade upp där miljontals gånger och la sej på magen och åkte ner med fötterna först. Smart faktiskt :)

Kan tycka att de inte har så värst vidare barnvänligt där alla gånger. Jag vet inte hur många gånger jag fick springa och plocka bort honom ifrån fönstren där de har lampor, blommor och radioapparater. Är det något han gillar Adrian så är det allt som har med sladdar att göra. En blivande elektriker kanske? Så när han väl fått span på lampan där i fönstret så var han helt omöjlig. Den skulle bara rivas ner trots att det låg en miljon leksaker utspridda över hela golvet. Men det är väl bra att han vet vad han vill den lille herren. Blir mest troligt att vi går dit imorgon eftermiddag också.

 

Nu ska jag maka mig ifrån soffan och in i sovrummet. Krypa ner bredvid världens bästa Fis och mysa. Känner att det är någon liten i magen som vaknat också.