På bättringsvägen
Äntligen känns det (återigen) som att jag är på bättringsvägen. Jag ser ljuset i tunneln och hoppas jag slipper bakslag igen. Nu kan vi väl alla få må bra snart. Hostarvinte lika mycket längre och är inte heller lika snorig. Tröttheten sitter i. Men kroppen har väl lite att ta igen.
Ninnie är väldigt förkyld och hostar massa ännu.
Adrian matvägrar ännu och är otroligt trött och seg. Men han har faktiskt ätit 2 pannkakor och en halv korv idag. Och apelsin då. Jag ringde och rådfrågade bvc imorse då han under en längre tid som sagt klagat på magont titt som tätt. Känns inte bra i mammahjärtat. Tänk om vi inte tar det på allvar så är det något fel? Sen det faktum att han ofta är törstig oroar lite. Vi fick en tid hos en barnläkare på måndag. Så får hon avgöra om det behövs göras några tester för att utesluta eventuella allergier och liknande. Det känns skönt att bli tagen på allvar.
Dit jag ville komma var att vi tre blir hemma för maximal kurering resten av veckan och det betyder alltså att alla 4 mina barn nu har jullov. De skulle egentligen bara gått imorgon, de små alltså. De stora hade avslutning idag. Sen är de små lediga till 7 januari. Jag och Jimmy har några olika lediga dagar och några dagar går vi om varandra så barnen kunde få långledigt. Mycket skönt. De är nämligen på en annan förskola över jullovet och det känns inte alls bra att behöva lämna dit dem till ett ställe de inte känner igen sig.
Två lyckliga barn på maxi.
Nu ska jag nanna kudde. Trots att hela familjen idag sov middag är jag så trött så huvudet svider.
Kommentarer
Trackback
