Camilla

Grattis grattis Sverige på nationaldagen.

 

Här hemma har det inte firats ett dugg. Inom vårt yrke finns det som sagt inte mycket till röda dagar så Jimmy har jobbat som vanligt. Tråkigt, men det inbringar ju några kronor extra då vi har 100% ob på en del röda dagar. Plus en betald ledig dag. Storhelger har vi 125% + en kompensationsdag. Det är i alla fall väldigt positivt.

 

Tanken var att jag och småbarnen skulle träffa Dennis och Linus på Erikslund för en lunch och att jag skulle ta med Linus hem sen då Dennis skulle jobba. Han har också förmånen att jobba inom handeln ;) Adrian verkade hängig, väldigt trött och ledsen/grinig men han hade ingen feber så vi träffades på Mc Donalds i alla fall. Tänkte att han nog bara var väldigt trött. Det blev vårt nationaldagsfirande. Väldigt spektakulärt.

 

När vi kom hem sov barnen och Adrian vaknade och var ännu mer grinig. Han har varit så ledsen idag och gråtit efter Bella. Gråtit stora tårar. Som han saknar henne. Lilla plutten. Svårt att förstå för honom varför hon är borta så mycket. Bella är ju hans absoluta favoritperson förutom mamma och pappa. På sena eftermiddagen fick han lite feber. Inte mycket, 38,1 men det påverkade ju honom. Han har också klagat över magont men har ätit bra så jag hoppas det inte blir mer än såhär.

 Trött kille!

 

I morgon och på söndag jobbar Jimmy. Vädret ska inte vara nå vidare bra och med en hängig Adrian är jag rädd att det blir en lång och tråkig helg.

 

Nästa vecka blir hektisk. Måndagen har jag matteprov. Tisdagen har vi utvecklingssamtal på Adrians förskola och på kvällen är det avslutningsfest där. På onsdagen åker Jimmy på hemvärnsövning till söndagen och jag ska styra upp hemmet med alla barnen hemma. Torsdagen ska jag och mamma springa stadsloppet. Fredagen är det skolavslutningar och förhoppningsvis kan mamma komma på eftermiddagen så jag kan åka på matten då. Ser inte fram emot det så mycket förutom torsdagen och Adrians samtal. Men efter det är det nedräkning till Jimmys semester. :)

 

Trevlig helg!

Den här veckan är jag otroligt dagblind. Jag förstår inte varför. Igår kändes det hela dagen som att det var onsdag och jag följer samma lina idag för idag tror jag att det är torsdag.

 

Här sitter jag i detta nu och dricker kaffe. Jag som inte ens gillar kaffe. Brukar koka mig en kopp ibland och hälla i massa mjölk i ett desperat försök att bli lite piggare. Vissa dagar smakar det helt okej. Andra dagar, som idag, smakar det kattpiss. Inte vet jag om det har den effekten jag vill heller.

 

Ninnie har haft en dålig natt och när Ninnie har en dålig natt så har även jag/vi det. Hon har sovit jättebra på sista tiden. Oftast hela nätterna i sin säng utan välling. Igår började hon redan vid 20.30 att vara orolig. Runt 1 så bar jag över henne till oss. Tyvärr så sover hon riktigt illa inne hos oss och för att inte tala om hur illa vi sover med en propeller bredvid oss. Ena sekunden får man en spark i njuren, nästa ligger hon raklång över huvudet på en, och i en tredje så ligger hon och sparkar på Jimmy raklång emellan oss. Under tiden så skriker och gnäller hon titt som tätt så jag tror bestämt att hon inte kommer till ro. Jag vet att hon flänger lika mycket i sin säng men där blir hon ju inte störd av att vi flyttar på henne och att det blir trångt. Där kan hon snurra bäst hon vill. Vi har ju bara en 160 säng. Samsovning kan säkert vara jättemysigt men här hemma mår vi alla bäst av att man sover i sin egen säng. Adrian sover hela nätterna i sin säng och vaknar ytterst sällan. Ibland framåt morgonen kommer han med sin kudde men det är mest mysigt. Det är så skönt. Han vill inte ens ligga någon annanstans än i sin säng på kvällen.

 

Jimmy gick upp mitt i natten, klockan 03.30 för han skulle jobba extra och börja jobba 04.30. På vägen till jobbet skulle han hämta en kollega då det inte går några bussar så tidigt. Sjukt tidigt. En stund efter att Jimmy gått upp så somnar Ninnie äntligen bredvid mig. Då hade vi ju sängen för oss själva. Adrian gjorde morgon klockan 6 och då var jag halvt medvetslös. Ninnie sov lugnt vidare till nästan 8. Skitunge!! Därav kaffet. Jag är otroligt trött.

 

Så fort tjejen somnat efter maten måste jag som vanligt sätta mig med matten. Jag är fast. Sms:ade nyss till min ex-svägerska och frågade om hon har tid någon kväll innan måndag att sätta sig med mig. Hon har lovat att hjälpa mig. Dessutom så strular min miniräknare. Jag måste ju ha en sån grafritande räknare och min är ifrån när jag gick i gymnasiet för 15-16 år sedan.. Jag vet inte om jag gör fel när jag skriver in graferna eller om det är räknaren som är knäpp för det blir inte alls som jag vill. Har verkligen ingen lust att lägga pengar på någon ny heller. De kostar 7-800 kronor och det kan man lägga på betydligt roligare och mer nödvändiga saker. Jag hoppas att Nicolina har tid. Då kan jag utesluta också om jag behöver en ny räknare. Känns onödigt att köpa en också när det känns som att jag kommit till den del av kursen där jag återigen undrar om jag någonsin kommer klara detta. Omöjligt. Det blir nog ICA för resten av mitt liv om det fortsätter såhär.

 

 

Varje gång jag har sprungit efter vårruset så har jag fått dödens kramp i vaderna när jag kommit hem och slappnat av. Inget under tiden jag springer men just när jag slappnat av. Jag har inte riktigt fattat varför.

 

En bloggvän (eller hur man nu ska uttrycka det) Erika tipsade mig om att man kan äta magnesium mot kramper. Idag skrev hon ett inlägg på sin blogg om Magnesiumbrist. Det kändes nästan som att det var mina symtom som var uppradade. Bland annat huvudvärk/migrän. Check på den. Spända muskler i rygg och nacke och känslan av att inte kunna slappna av. Check på den också. Det är ju det som ger mig huvudvärken. Vaknar ofta nattetid av att jag ligger och tokspänner in armarna under överkroppen när jag ligger på mage/framstupa sidoläge. Det ultimata vore att sova på rygg men det kan jag inte. Trötthet var också ett symtom, osv osv.

 

En annan grej var att man kunde få hicka pga muskelkramperna. Jag har haft hicka massor med gånger på sista tiden Sån där kraftig hicka så jag riktigt skriker när den kommer. Obehagligt. Sagt till Jimmy att jag fattar inte varför jag får hicka så ofta.

 

I alla fall så åkte jag till apoteket och fick bra hjälp. Vi kom fram till att det skadar ju inte att äta lite vitaminer och andra mineraler också så det slutade med att jag köpte ett kosttillskott med både och. Två tabletter om dagen ger 80% av rekommenderat dagligt intag av just magnesium. Man ska äta 1-2 tabletter om dagen. Mitt val Sport hette den så det var mycket som var bra om man motionerar och tränar vilket jag har gjort på sista tiden och planerar att fortsätta med. Det är järn i också och sedan några veckor tillbaka har jag ofta fått blodtrycksfall och känt som jag nästan ska åka i backen. I synnerhet när jag reser mig för snabbt. Kanske kan det bli bättre också. Annars beror det nog på att jag alltid haft och har lågt blodtryck.

 

Skulle det vara så att detta inte hjälper så har jag i alla fall provat. Blir kramperna bättre blir jag nöjd. Blir huvudvärken bättre blir jag otroligt lycklig.

 

Nu gäller det bara att komma ihåg att ta dem. Jag tänkte att jag tar en tablett om dagen de dagar jag inte springer eller tränar och 2 de dagarna jag gör det.

 

Möjligtvis världens tråkigaste inlägg detta. :)

Somliga dagar känns det som att livet vill jävlas lite extra med mig. Idag är en sån dag.

 

Jag vaknade med huvudvärk. Ovanligt va? Har i alla fall lyckats lägga den med hjälp av piller på en uthärdlig nivå även om jag önskar den ville försvinna helt.

 

Jag bestämde mig för att jag och småbarnen skulle gå till Öppna Förskolan. Det var rätt längesedan vi var där. Jag packade ihop barn och matlåda så vi kunde gå hem efter att de ätit lagom till de skulle sova. Adrian blev eld och lågor när han insåg vart vi skulle. Men när vi väl kommer dit så är det nedsläckt men det står på dörren att öppettiderna är från 9 idag. Så jag går in och försäkrar mig om att de har öppet. Adrian har redan sprungit in och börjat leka. De hade stängt idag för de skulle till Vallby Friluftsmuseum på utflykt. SUCK! Varför kan ni inte sätta upp lappar på dörren om det så slipper man gå in i onödan frågade jag? Det höll de på med just då tydligen. En halvtimme efter att de redan skulle ha öppnat. Irritationen hos mig var ett faktum. Visst är det trevligt att de åker på utflykter men hade det åtminstone suttit en lapp på dörren hade vi sluppit Adrians största besvikelse. I fortsättningen så får väl jag lusläsa Facebook bättre för det är där de informerar om ifall de har andra öppettider och olika utflykter. Jag känner dock sällan för att följa med på sånt själv med två vilddjur.

 

På hemvägen gick vi förbi en lekpark istället så att barnen fick leka lite och Adrian glömde ju rätt snabbt bort att han nyss varit arg och besviken.

 

 

 

 

Snart kliver vi på helgen igen. Gud vad fort tiden går. Om två veckor är det skolavslutning, sen jobbar Jimmy bara en vecka till innan han går på 5,5 veckas semester. Efter den är slut är det inte lång tid kvar till Ninnie ska skolas in på förskola och verkligheten med två heltidsarbetande föräldrar ska dra det här skeppet. Ångest deluxe!

 

Fast heltid kommer det egentligen inte att bli. Jag kommer att behöva ha arbetstidsförkortning fyra dagar på en fyra veckorsperiod och Jimmy likaså. Vi jobbar ju båda 4 veckors rullande schema varav en vecka var är kväll. Olika kvällsveckor vilket gör att det bara är 2 veckor av 4 som barnen behöver komma tidigt till förskolan. Det fungerar inte så bra att börja klockan 6 när förskolan öppnar 6.30. De dagar Jimmy kommer att ha arbetstidsförkortning så börjar jag dessutom redan 5.30 och tvärtom. När jag har arbetstidsförkortning börjar han 5.30  Även om vi skulle be dem öppna på jourtid så skulle vi i alla fall inte kunna börja klockan 6 när vi börjar de andra 2 dagveckorna. Tror de öppnar 6 eller 6.15 som tidigast på förskolan och så tidigt vill vi faktiskt inte lämna. Vill ju inte behöva väcka barnen mitt i natten. Nu är dej u morgonpigga men ändå. Så heltid minus 6 timmar i månaden blir det och det kan man väl kalla heltid kan jag tycka. Mest ångest har jag över att börja 5.30. Men även hur jag ska orka jobba till 22.50. Grämer mig även över hur Linus ska klara av att komma ut till taxin i tid på morgonen de veckor som han är här. Kommer vara en trött mamma innan jag kommer in i det igen.  Meen.. nu har vi hela sommaren kvar så dumt att börja oroa sig redan nu.

 

Nu sitter jag och väntar in Jimmy. Det är en sån här dag vi möts i dörren för att jag ska åka på matte. Snart har jag gjort klart första kapitlet. Provet på det borde jag ha gjort förra veckan för att följa min tidsplan men det ligger hos mig att säga till när jag vill göra det. Fy bubblan. Kommer aldrig klara det. Ska höra om det finns möjglighet nästa vecka men fredagen där är ju röd dag så den dagen försvinner ju tyvärr. Det ska bli så himla skönt när jag är klar med den här kursen. Oavsett om jag klarar den eller ej. Det känns som att så fort man får en lugn stund borde jag plugga men då är det ju även annat småfix som måste göras. Tex ta igen sig lite. Bara en sån sak som att kunna titta på tv en stund utan dåligt samvete för jag inte pluggar. Jo, jag vet. Hur ska det då bli om jag börjar plugga till sjuksköterska? Den dagen den sorgen. Då studerar jag i alla fall något som jag vill.

 

 

 

Jag har fram tills i år nog aldrig blivit firad direkt på mors dag. Det är egentligen inget jätteviktigt för mig heller om jag ska vara ärlig, men lite uppskattning och nån liten gest skadar ju aldrig.

 

I år vet jag inte vad som tog åt Jimmy. Nu tycker ju jag att det är barnen som ska "fira" sin mor men när de är så små som våra barn är så krävs det ju lite hjälp. De stora barnen var hos sina pappor så där blev det ju lite svårt.

 

Morgonen startade med sovmorgon och sen frukost på sängen. Bara där tyckte ju jag att jag fått nog. Som sagt, jag kräver inte så mycket. Jag fick även en bok som tanken var att jag skulle få ligga och läsa på förmiddagen men barnen ville inte riktigt låta mamma vara ifred.

 

Här har jag suttit och knåpat ihop ett långt inlägg. Sen läste jag igenom det och raderade det.

 

Barnen sover.

Adrian har feber. Inte konstigt att han varit gnällig idag.

Jag äter choklad och dricker Cola Zero. Jag har sprungit idag så det är jag värd.

Det är olidligt varmt i vårt hus och även om jag älskar att vi fått sommar, sol och värme så trubbas njutningen av lite när det blir olidligt inne. Det går inte att sova. Vi får flytta ner i Bellas rum kanske.

Nu ska jag plugga matte. Det går åt helvete med den där jäkla matten.

Jag skulle vilja gå på bio eller något med min man.

 

Det var en resumé.

 

Trevlig helg alla glada!

 

 

 

 

 

Kan någon vrida fram klockan ett par timmar så att jag kan få lägga mina barn och sen gå ut och kasta mig framför första bästa bil? Göra slut på lidandet.. Jo, jag är lite sarkastiskt ironisk just nu.

 

Jimmy jobbar kväll.

 

Huvudet sprängs. Är så less på denna huvudvärk jag lider av flera gånger i veckan. Idag är den hemsk. Känns på riktigt som att huvudet ska explodera. Ont ner i hela armen, nacken och skuldran. Men bara att bita ihop när jag är själv med barnen. Inget jag gör hjälper ju så detta är väl något jag får leva med.

 

Barnen är dryga. Så jävla dryga för att uttrycka mig mer riktigt. Adrian är så tålamodsprövande. Jag skrev ju häromdagen om hur intensiv han är. Hela helgen har han varit så. Jag och Jimmy håller båda två på att få ett nervsammanbrott. Lyssnar inte alls på vad vi säger och trotsar så att jag håller på att tappa förståndet. Det är verkligen att testa gränser och reaktioner mest hela tiden nu. Inte för att det spelar någon roll hur vi reagerar för han bryr sig inte om vi blir arga. Heller inte om vi lugnt och bestämt säger att något inte är okej. Ibland rinner bägaren över och den bägaren är rätt full hela tiden just nu kan jag tala om. Känner mig som världens sämsta förälder.

 

Ninnie hon kan hon också. Så som Adrian gör, gör även Ninnie. Som att tex löpträna i soffan just i detta nu. Undrar vem som ramlar ner och får hjärnskakning först? Undrar hur många gånger om dagen vi plockar ner dem och säger att de inte får. Hjälper det? Nej, det är som att prata med en vägg. Ninnie är även otroligt gnällig hela tiden. Hennes grej just nu är att hänga i mina byxor och gnälla om att hon vill upp. Väldigt lätt att till exempel laga mat då. 

 

Jo. Mina små ögonstenar är då världens bästa preventivmedel just nu och då främst Adrian. Han får mig att vilja leva i avhållsamhet, celibat,  göra en sterilisering, sätta på Jimmy trippla kondomer trots avhållsamheten, använda pessar, p-spruta, spriral samtidigt. Visstja.. jag får inte glömma p-piller.

 

Imorgon är en ny dag. Helst utan huvudvärk, lite mer tålamod och lite mindre jobbiga barn.

 

Over and out.