Camilla

Lycka vore att få sova..

Adrian är en otroligt nyfiken kille. Allt ska undersökas. Kännas på. Stoppas i munnen. Att sakerna ligger på bordet är numera inget hinder.

Häromdagen satte han sig upp själv. Idag lyckades han med denna bedrift. Ställa sig upp. Jag får panik. Han är inte riktigt mogen för alla sina framsteg än. Tex ställa sig upp och sedan bara släppa när han får tag i något. Då faller han pladask om man inte är med. Usch. Ha inte så bråttom bebisen!

Linus i samma ålder kunde knappt sitta och Bella hon satt men kröp nog inte förrän hon var 10 mån.

Jaha, nu ställde han sig vid tvbänken också.

Idag fyller Adrian 8 månader. 4 månader kvar till 1-års dagen. Det är galet. När jag var gravid tyckte jag att 8 månader gamla barn var just barn. Inte bebisar utan små barn. Hur kommer det sig då att Adrian är min lilla Fis bebis? Och kommer nog alltid att vara. I alla fall ett bra tag till.

kan jag nu säga att vi har slutat amma. Med blandade känslor. Det var ju detta jag ville nu. Känner att 8 månader är nog. Men samtidigt var det ju mysigt. En speciell kontakt man har med sitt barn som jag aldrig får tillbaka.

Efter att vi var på Bvc i onsdags och han hade gått upp så dåligt så har han fått massa välling i flaska. Förmodligen upptäckte han väl hur smidigt det var att käka ur nappflaska då. Det kommer snabbt och han behöver knappt anstränga sig. Mätt blir man också. Tuttens tid är förbi!!

Jag har ju fortfarande en hel del mjölk kvar så för att undvika mjölkstockning så måste jag ju få ur mjölken så min tanke var ju att trappa ner på amningen. Adrians tanke är numera att bita mamma skithårt i tuttarna med sina sylvassa tänder och skrika om man försöker stoppa in tutten i munnen på honom. Ingen höjdare vill jag lova. Så nu är jag och bröstpumpen bästa vänner. Pumpar ur det värsta trycket ibland och hoppas att det sinar fort. Hoppas även jag slipper mjölkstockning. Ont gör det i alla fall.
Det är förvisso väldigt skönt att vi är överens om beslutet nu, jag och Fisen

Jag måste ändå säga att jag är stolt över mig själv. Jag hade skitjobbigt i början. Det gjorde så jävla ont att amma. Jag skrek och grinade. Hade ångest varje gång det var matdags. Kändes som han sög eld ur tuttarna första tiden. Men pga att det funkade så bra för Adrian så kämpade jag på och när vi bekämpat torsk och djävulskap så blev det bra. Det är jag glad för idag.

Jag vill verkligen poängtera att jag inte är en sån person som propagerar amning till varje pris. Det är något man avgör själv hur mycket energi man vill lägga ner på att kanske få det att fungera. Glada mammor ger glada barn. Men för mig var det rätt att kämpa på och det är jag glad över idag.

Tyvärr lär väl Tant Röd komma på besök nu snart och det har verkligen varit skönt att vara utan. Men men. Nu får Jimmy börja hugga in och hjälpa till på nätterna. Såå skönt! Förhoppningsvis kommer Adrian underfund med att man kan sova hela natten istället. Men en dag i taget.

Nu har jag hämtat ut bilderna vi tog under vattnet förra veckan. De flesta vart rätt dåliga faktiskt. Jag hade så svårt att få ner honom tillräckligt djupt under vattnet.
Sen att en annan ser ut som ett åkerspöke kan vi ju diskutera en annan dag.

Idag har vi varit på bvc med Adrian och gjort Boel-testet (syn och hörsel) Som vi misstänkte så verkar han både höra och se alldeles utmärkt bra.

Längden och vikten var väl inte lika bra. 8160 gram lätt och 70,4 cm lång. Det gör att han nu nästan ligger ett helt hack under på vikten och längden är han också på väg ner.



Detta är hans viktkurva från att han är 4 månader tills idag. Nu får kurvan inte gå ner mer tydligen så nu måste vi tillsätta extra fett eller olja i maten. Kul.
Längden var bättre men han har även hamnat strax under medelkurvan där med nu. Den kan ju dock inte vi direkt hjälpa med fett och grejer.

Han vaknar ju varje natt och äter oftast minst två gånger så han är väl kanske hungirg då och inte bara snuttig. Jag ammar ju fortfarande lite då och då även om jag försöker avveckla det mer och mer nu. Inatt ska vi prova att ge honom välling när han vaknar istället. Även försöka tima in så att han får ett mål med gröt istlälet för välling innan han somnar för natten. 
Men han är ju inte stor i maten så jag har svårt att tro att han är hungrig. Får i honom max en halv 8-månaders burk till lunch och med lite tur en portion gröt till frukost/kvällsmat. Sen amning, och lite välling under dagen såklart.
Hon sa även att han är ju jättefin i kroppen och han har ju sina gokinder så jag är inte orolig på något sätt. Han är väl helt enkelt en liten kille. Liten men naggande god :D

Blir återbesök om en månad igen så ska vi kolla så att han inte dalar mer på kurvan.

Adrian har ett sjuhelvetes humör!

När jag pluggade till Barnskötare så fick vi lära oss att något man verkligen vet går i arv är humör och temperament. Hur jag då tänkte när jag avlade på Jimmy, vetesjutton ;) Skämtåsido, jag märker så tydligt på Adrian redan att han har ett temperament utan dess like. Han är inte ens 8 månader än.
Jimmy kan vara så extremt tjurskallig av sig och det är något vi (jag) ofta tjaffsar om här hemma. Han tänder till för minsta lilla och blir det inte på hans sätt som han vill, då blir det fel tycker han. Jag menar inte att jag är Guds ängel på jorden heller. Jag kan vara tjurskallig jag med och stubinen är inte alltid så lång och jag är extremt långsint. Blir väl dubbelkrock i Adrian då.

Minns inte riktigt hur Bella och Linus var när de var i Adrians ålder men numera så är det mycket kasta sig bakåt i frustration om han inte får som han vill. Gap och skrik om jag tar av honom något som han vill ha. Vända ut och in på kroppen, skrika och göra sig väldigt tung och omedgörlig vid påklädning. Det är tur att han är söt den lilla Fisen. Det är ju på ett sätt charmigt att han börjar få sin personlighet mer och mer även om jag hade hoppats på lite mindre vilja i den lilla kroppen.

Oftast är han väldigt lätt att ha och göra med men jag kan inte låta bli att undra hur det blir när den riktiga trotsåldern kommer?! Hua!! Blir nog mycket andas och räkna till 10 gissar jag på.

Min älskade lilla Fis ♥

Idag av alla dagar tänkte jag ge Adrian gröt utan haklapp då jag inte orkade gå ner i källaren och hämta de två som blivit tvättade. Idag av alla dagar tyckte Adrian att han skulle äta själv och slet åt sig tallriken i ett obevakat ögonblick. Sagt och gjort; Pojken fick äta själv



Aningens missnöjd med livet.



Lite kladdig bebishand.



Behöver jag säga att det inte var så mycket som faktiskt kom in i munnen? :)
Fanns inte mycket annat att göra än att hoppa ner i plurret till Adrians stora förtjusning :)

Adrian premiärar med att ål/krypa (nån blandning) på golvet idag. Stolt mamma! :)

Adrian har drabbats av sin första förkylning. Så snorig så hälften vore nog. Jag gissar på att detta kommer bli en natt med lite sömn och jag är redan så trött så ögonen står i kors.
Just nu ligger han och gnäller halvt sovandes på mig samtidigt som han ska "mysdra" mig i håret och slita mig i näsan. Inte alls behagligt faktiskt.
Snorsugen och koksaltdropparna är hans värsta fiende. Åh vad jag önskar att jag kunde snyta mig åt honom.

Finns inget värre än sjuka bebisar.

Dåliga bilder men man ser vad som är på väg att hända. Då är det slut på friden och de sista mammakilona rasar väl av bara farten ;)

Ja, hur kommer det sig att de flesta barnen är så otroligt morgonpigga? Sen när de väl slår upp sina små söta ögon så är de såå glada och jättepigga? Tänk om man kunde få känna sig så glad och utvilad när man vaknar varje morgon. Kasta av sig täcket och bara attackera dagen.
 
Adrian har en förmåga att vakna varje morgon mellan 6 och 6.30. Det finns helt klart de som har det värre (även de som har det bättre) men jag är så förlamande trött varje morgon. Usch och fy. Nu har vi varit vakna i en timme och jag sitter fortfarande och gnuggar grus ur ögoenen.

Adrian däremot röjer nu friskt i sin gåstol och rycker i allt han hittar. Söt :) Nyss stod han helt blickstílla och tittade på tv. Så himla gullig. Snacka om närsynt :))



Den lilla munnen låter numera konstant.. Ähbbbdääää. ääääbbbbbbddddddddääää och spotter bara sprutar.


 God morgon !!

Så gullig så hälften vore nog.

Adrian verkar då vara nå otroligt trött.
Han somnade vid 16:30 igår och vaknade till en stund då det ringde på dörren vid 17. Somnade om rätt fort och förutom några uppvaknanden för mat och blöjbyte (han hade kissat igenom) så sover han än och klockan är 8. Snacka om trött kille!

Det är visst skönt att ha sängen alldeles för sig själv. Då kan man breda ut sig såhär :)

Idag ska jag nog åka till Barnens hus och kika på bilstol åt Adrian. Fick nämligen mail om att de har 500 kr rabatt på alla bakåtvända bilbarnstolar fram tills på söndag. Så då har de väl höjt ordinarie pris ;)
Kolla ska vi i alla fall och se om de har den vi vill ha hemma. Britax maxway. Adrian skrek halvvägs till skolan imorse. Vill inte åka bil. Jag blir så stressad ;/

Såhär sitter han:

Idag har vi varit på bvc och fått en OK-stämpel i rumpan av doktorn på Lilleman. Jag sa att han var ett riktigt a-barn och han höll med. Mycket rolig läkare. Aldrig träffat honom förut då vi är nylistade här i Skultuna. Han frågade vad Adrian åt så jag rabblade upp vad han brukade äta och så sa jag att ibland får han nån majskrok. Han tittade undrande på mig och sa: "Majskrokar? Vad är det? Vad sugen jag blev på ostkrokar!" Haha.. Inte riktigt samma dock.

Vikten landade på 7650 gram, och längden på 67,6cm.

En bild på fisen från igår.

Efter bvc så åkte jag ner på stan och träffade upp Carola. Trevligt. Snackade massa skit som vanligt. Shoppade lite på Lindex åt Adrian. Jag hade fått nåt rabattgrejs så jag passade på. Köpte lite kläder i strl 74 som är för stora men det står väl inte på förrän han kan ha det. Nu när det äts mer med riktig mat så kladdas det en del och går åt lite mer kläder än innan. Sinar lite i garderoben det känns ju onödigt att köpa nytt i en storlek som han håller på att växa ur.

Det har varit jätteskönt väder idag med. Hoppas verkligen inte vi får nå mer snö igen.  
Nu har Linus plockat in täcke här i soffan och tycker att vi ska mysa så jag ska väl göra det :)