Oro..

Gud vad jag går och grubblar nuförtiden. Tänk om jag bara kunde ta dagen som den kommer.
 
Denna uttjatade matte. Drömde mardrömmar om det nationella provet inatt. Jag fick provet framför mig och jag kunde inte förstå ett enda tal. Jag skrek och grät hysteriskt i salen på provdagen och det slutade med att jag fick ta med mig provet hem och skulle gå göra det hemma till nästa dag. När jag kom hem så insåg jag att ingen skulle ju veta om jag tagit hjälp av boken eller inte eftersom jag var ensam men jag kunde ändå inte förmå mig med att fuska. Hah.. vetetusan om jag skulle vara så moraliskt korrekt om det hade skett på riktigt faktiskt ;)
 
Jag grubblar så mycket om hur det ska gå med jobbstart och att Linus ska klara av taxiåkandet själv på morgonen. Om det strular med taxin som det har en förmåga att göra så är ju inte jag hemma som jag brukar. Svårt för Linus att inse när han väntat för länge om ingen taxi kommer. Men det ger sig nog. Nästa år börjar han fyran. Då är han tillräckligt gammal för att vara mogen att ta bussen själv till skolan varje dag. (anser de som bestämmer, inte jag) Buss härifrån innebär bussbyte i centrum. Det kommer aldrig att gå. Men varför ska jag grubbla över det redan nu? Jo, för att jag kan antar jag.
Det jag egentligen oroar mig minst över är Ninnies inskolning på förskola. Det är jag rätt övertygad om att det kommer att gå bra. Det är ju inget nytt ställe för henne då hon varit där så många gånger när jag lämnat och hämtat Adrian. Hon springer rätt in och leker och blir arg när vi ska gå.
 
Nu har jag inte sprungit på evigheter. Benhinnevärk och halsfluss har satt stopp för det och i flera dagar har jag nu sagt att idag ska det ske. Det sker aldrig. Jag har kommit av mig. Men idag SKA det tamejtusan ske. Jag gillar det ju massor egentligen men det är jobbigt att komma igång när man kommit av sig.
 
Igår hade vi min familj här på lite grillat och umgänge. Trevligt var det. Barnen badade och hade roligt. Som vanligt är jag jättedålig på att ta kort. Antar att jag glömmer bort både kamera och telefon när jag umgås med folk :)
 
Nu ska jag ta och ta tag i den där matten en stund. Jimmy åkte iväg för ett tag sen in till stan med båda barnen. Jag kan komma på en miljon roligare saker att göra än att räkna matte när jag för ovanlighetens skull har huset för mig själv. Men matte it is!

Kommentarer
Postat av: Anonym

Sluta grubbla och blogga i stället :D

2014-07-31 @ 11:15:34
Postat av: Emelie

Anonym skulle jag inte va...

2014-07-31 @ 11:16:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0