Värt..

Känns ju värt att man gick halva eftermiddagen och hela kvällen igår med smärtsamma sammandragningar för att det bara skulle dö ut igen. Så jävla less blir och är jag. Idag är humöret inte på topp.
 
Hur fan får man den här sista evighetslånga tiden att gå?
 
Adrian blev i alla fall inte sjuk så det var ju skönt. Jimmy är och lämnar honom i detta nu. Jag vet inte hur jag ska få denna dag att gå. Är skapligt trött på att vila nu och så mycket annat känns inte som jag orkar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0