Camilla

 

Ann

Idag har jag avklarat ännu ett barnmorskebesök. Jag hoppas det sista men tror inte det.

 

Kanonkulan växer som den ska. Jag kan konstatera att jag nu har den största magen av alla mina 4 graviditeter. Ett sf-mått på 35 cm och det vet jag faktiskt inte om jag varit uppe i förut.

Mitt sista barnmorskebesök med Linus var 3 veckor innan bf och då hade jag 34 som mest så jag kanske kom upp i mer. Men han fixerade sig och sjönk sen. 

Med Adrian hade jag i 37+0, 33-34 cm och i 39+1 hade jag 34 cm. Nu är jag alltså bara i 36+3 och har 35 cm.

Hon hade inte fixerat sig än. Det känns ju trist. Är ju inte säkert att hon gör det heller men det känns ändå som att man är ett steg närmre målet på nåt vis om de fixerar sig. Hon var lite ruckbar fortfarande.

 

 

 

Ja, annars såg väl allt bra ut. Mina järnvärden har ökat och det märks för jag är inte lika yrslig och dan som jag har varit.

Vi skrev en sammanfattning av graviditeten också eftersom jag ju tycker jag är längre gången. Så jag "har rätten på min sida" sa hon. Vad hon menade med det vet jag inte :)

 

Nu kan hon gärna få komma. Vill inte behöva föda en jättebaby :) Sammandragningar har jag haft till tusen i helgen men idag är det lugnt. Inga som gjort ont men ändå sammandragningar. Jag hoppas det ger något.