Den här dagen har varit allt utom bra.
Det bästa kom för nån timme sen. Jag bestämde mig för att vi skulle ta oss mot maxi jag och barnen för att köpa lite glödlampor till en trasig ljusstake. Hade min 2 månader gamla telefon i soffan där vi alla satt och självklart så glömmer jag kvar den där när jag går för att borsta håret på toaletten. Adrian busade med Bella och Linus så jag hade inte ens en tanke på att han skulle följa efter mig.
Plums hör jag bara bakom mig och så ser jag min telefon simma i toan. Då har ungen gått efter mig och fått med sig min kvarglömda telefon i farten. Skrek ett väldigt högt och väldigt fult ord kan jag tala om och telefonen den verkar vara i telefonhimmlen.
Jag är både arg och ledsen. Försäkring tog jag inte. Tyckte den var så ovärt att betala 100 kr i månaden i onödan på min iphone jag hade när jag aldrig nyttjade den. Det var väl som att be om att den skulle gå sönder. Kan inte skylla på någon annan än mig själv men ändå blir jag irriterad på stora barnen som låter honom gå iväg med telefonen när de vet mycket väl att han inte får ha den.
Jag är så jäkla trött på att allt måste kastas i toan. Jag menar ALLT. Går man in på toaletten i två sekunder för att som i mitt fall nu - borsta håret så kan man ge sig fan på att något åker i toaletten om man inte leker akrobat och står med ett ben på toalocket. Hur lång tid tar det att dra en borsta genom håret? 30 sekunder kunde man inte ha dörren öppen och stå med ryggen till. Åh ja.. Vi stänger locket men det hjälper liksom inte.
Har gråtit som ett litet barn här nu. Mår dåligt fysiskt och så kommer den här käftsmällen. Ett riktigt i-landsproblem egentligen. Dock ett väldigt dyrt och irriterande sådant..
