Som att bli spottad i ansiktet.

Ja. Ungefär så känns det just nu.

När man är pappa behöver man inte fundera på om man ska få ihop tillräckligt med sömn på natten för att orka fungera dagen efter.
Jag la mig kl 22, mest för att jag kände att jag måste. 1.10 vaknar Adrian o ska ha käk. Då har inte pappan gått o lagt sig än.
Jag får ta tag i blöjbyte, nåt som faktiskt pappor kan göra fast de inte ammar. Jag får amma. Jag får vara vaken med en bebis som tycker att det är ypperligt att vara vaken nu.
Vad gör pappan? Under tiden jag ammar så kommer han in i sovrummet. Lägger sig. Somnar. Sover o sover hela natten. Åh kvar blir mamman med en pigg bebis som inte vill sova och som dessutom får vakna minst en gång till innan bebis förmodligen tycker det är morgon vid 6.

Jag skulle önska pappan kunde ta lite initiativ till att gå upp då så jag fick sovmorgon en endaste gång.. Jag menar.. Gick han o la sig samtidigt som mig hade han ju kl 6 dragit av 8 timmars sömn, oavbrutet. Nåt jag förmodligen inte kommer få uppleva de närmsta åren.

Nu ska jag göra ett nytt försök att lägga ner min son o hoppas på att få sova nån timme innan karusellen drar igång igen.

// Trött o bitter.


Kommentarer
Postat av: jessamy

Jag vet hur det är. Bara att gilla läget eller vara sur och bråka jämt. Du ska se, snart börjar han jobba och då så blir det mindre.



Själv slog B mig med häpnad och sa att han skulle gå upp med barnen idag. Hade inte kunnat somna om dock så gick upp jag med.

2011-10-16 @ 07:34:30
URL: http://Jessamys.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0