Äntligen fredag.

Idag har både jag och Ninnie namnsdag. Maria står det i almanackan. Hade jag ingen koll på men hade fått ett sms både av min mamma och Dennis (Linus pappa) när jag vaknade. Det är ju alltid trevligt. Annars är namnsdagar inget vi bryr oss nämnvärt om.
 
I morse när Ninnie vaknade så sa jag till Jimmy att jag tror att hon är feberfri idag. Det fick jag snabbt ta tillbaka då hon knappt orkade sitta upp lillskruttan. 39.0 hade hon så ska man se det mot vad som varit så är hon ju piggare i alla fall. Hon är dock så brutalt förkyld stackarn. Jag önskar att jag kunde snyta mig åt henne. Skillnaden idag är att hon orkar sitta och leka lite efter Alvedon. Det är inga vilda lekar men det är ett framsteg. Äter gör hon dåligt och vill inte dricka heller. Vi får i henne lite välling med jämna mellanrum nu och frukt. Har provat med både saft och avslagen pepsi i desperata försök att få i henne vätska när hon var som sämst. Det var så äckligt så hon kväljde. Vatten går bättre nu i alla fall. Mjölk är också fruktansvärt äckligt. Igår fick hon lite glass. Det var mumma. När de är sjuka får man försöka med vad som går.
 
Jag har suttit hemma hela veckan förutom när jag hämtat Adrian på förskolan. Är skapligt less på att sitta hemma här och uggla nu men det lär inte bli några större projekt idag heller.
Jimmy kom hem från jobbet igår pga nacken. Trevlig med sällskap tycker jag men idag verkar det som att han ska gå och jobba igen. Han har inte lika ont men hade jag varit honom så hade jag ju stannat hemma och vilat mig ändå. Dumt att vara hemma och vila upp sig tydligen. Men han känner ju bäst vad han orkar själv.
 
Har hunnit ta en sväng på löpbandet idag. Jag fattar inte vad det är för fel. Det känns som ju mer jag tränar desto mindre orkar jag. Sist fick jag ju dödskrampen som gjorde ont i 3 dagar. Idag fick jag kliva av efter 1 km med blodsmak i munnen och sprängande bröstkorg. Så slut så jag orkade inte ens stå på benen efter. Fick lov att kasta mig i Linus säng och hålla tillbaka kräkan. Han har sitt rum intill de rum där löpbandet står i källaren. Undrar om det kan var någon slags vitaminbrist, eller vad sjutton gör jag för fel? Det logiska är väl att ju mer man tränar desto mer orkar man.
 
Igår fick jag brev från Lernia att matten börjar den 11/3. Jag är så otaggad nu. Har inte pluggat högskoleprov på många veckor. Det får gå som det går. Jag ska göra mitt bästa, fixa matten i vår och sen briljera på högskoleprovet i höst  när jag förstår matten. Det är min vision :)
 
Nehej.. nu ska det väl försökas fixas någon lunch här. Samma fråga varje dag. Vad ska vi äta?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0