Världens längsta fredag. Gnällinlägg.

Imorse kände jag redan när jag blev väckt alldeles för tidigt att denna dag kommer att bli tung. Ninnie och Adrian är inne i en fas båda två där de vaknar okristligt tidigt. Har klockan slagit 6 får man vara nöjd. Inatt satte Ninnie igång redan 4.10.Hon åt och sen låg hon och snackade i sin säng i ca 50 minuter. Somnade om och sov ända till 5.50.. Gaah.. jag höll på bryta ihop. Samma visa varje morgon. Okej om hon sov hela nätterna utan mat men det ska ätas och härjas nån timme varje natt också. MEN! Det finns de som har det värre. Adrian vaknar också alltid vid 6-tiden. Igår natt var han på väg upp 4.15 men där sa vi ifrån.
 
Jag har en riktig sån här fuldag idag. Känner mig ful fet och äcklig. Beror med största säkerhet på perioden i månaden en det gör det ju inte lättare. Hade helst velat ligga i soffan hela dagen. Titta på bra filmer. Äta massa choklad. Slumra till lite då och då. Istället har jag bråkat med Adrian hela dagen. Herregud vad han är jobbig just nu. Ja, jag är hemsk som säger att mitt barn är jobbigt men jag tycker det. Jag undrar när han ska lugna sig med sitt klättrande och rivande i grejer. Jag är så glad att vi köpte en grind ut till köket strax innan Ninnie föddes för glömmer vi den öppen då är han där direkt. Klättrar på köksbordet. Skjuter fram stolar till skåpen och river i dem. Är uppe på spisen o trycker. Öppnar kylskåpet och tar fram grejer. Tar 10 frukter om dagen som han inte äter upp. Samma sak i vardagsrummet. Klättrar i fönstren. Skjuter fram stolar till bokhyllan för att komma åt playstation, DVD-filmer och saker han inte når annars. Hoppar och springer i soffan. Inom kort åker vi nog till akuten med hjärnskakning. Det spelar ingen roll hur vi säger åt honom. Låter arg, låter glad, skriker, ignorerar. Han bryr sig inte det minsta. Bara skrattar o säger "Nejs" Han är två år nu. Att ha blommor och saker i vårt låga fönster i vardagsrummet är inte att tänka på. Ska det aldrig lätta? Vet att Bella var likadan, men Adrian är snäppet värre. Linus var inte ens i närheten av att vara såhär så jag hoppas att Ninnie tar efter honom. Två såna här barn samtidigt blir nog övermäktigt.
Han har nog kommit in i sin första riktiga trots också. Vi får inte klä på honom. Vi får absolut inte klä av honom. Vi försöker lugnt och pedagogiskt prata igenom det. Förbereda honom på att ta på/av pyjamas, o dyl. NEJ, skriker han o springer ifrån. Då får vi ta honom och till slut använda varenda muskel i hela kroppen för att hålla kvar honom samtidigt som man på något sätt ska få på kläderna och väja för slag, nyp och bit. Jättekul. NOT!
 
Jimmy jobbar kväll denna vecka. Förmodligen därför det känns extra jobbigt när jag får dra hela lasset själv hela eftermiddagen och kvällen. Tycker synd om Ninnie när Adrian kräver uppsikt hela tiden. Känns inte som jag får tid att knappt sitta och leka med henne på golvet en stund. Då hittar Adrian på hyss. Det är tur att hon är världens gladaste och mest nöjda tjej.
 
På eftermiddagen gick vi ut en sväng. Adrian skulle såklart inte klä på sig så jag tänkte att nej, vi skiter i detta, jag går inte ut. Men till slut tog jag fighten och vi kom ut. Adrian ÄLSKAR ju att vara ute. Han skulle lätt kunna vara ute från morgon till kväll och han blir som en helt annan unge direkt. Den underbara unge som han faktiskt är. Först gick vi och slängde sopor och jäklar hur stolt man kan bli av att släppa en påse med plast i rätt sopkärl :)
 
Lilla microfiguren ♥
 
 
Sen fick Adrian styra kosan åt vilket håll vi skulle gå. Vi gick upp emot skogen där vi faktiskt aldrig varit med honom. Undrar varför när det är 50 meter att gå? Där jag springer varannan dag. Jag krånglade in vagnen med Ninnie i. Inte jättelätt att gå över stock och sten men det gick bra. Adrian blev helt lyrisk så dit får vi absolut gå fler gånger. Barn brukar ju gilla att leka i skogen och så även han.
 
Var är Adrian?
 
Lycka!
 
Min dotter sover av någon anledning väldigt oroligt ikväll. Sprungit som en jojo fram och tillbaka till henne medan jag skrivit detta inlägg. Nu ligger hon bredvid mig i soffan. Ska försöka mig på lite mys medan man får.
 
Imorgon blir en bättre dag. Det bestämmer jag nu. Ciao!
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Emelie

Vi har samma uppe-tider här :( allt från 4 till 6.30
Zzz. Lägger mig aldrig i tid för jag vill ju ha egentid också...

2013-10-12 @ 07:10:48
URL: http://Empolie.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0