Trött och slut

Det här med att dränera husgrund har tagit på allas krafter denna vecka tror jag. Jimmy har jobbat 14:30-22:50 och klivit upp vid 6-tiden på morgonen för att ut och jobba fram tills det varit dags att åka till jobbet. Han är så duktig min man och tur att vi haft vår snälla granne Frank som hjälpt till lika mycket och även han jobbat kvällstid.Adrian har varit så jäkla jobbig om man nu får säga så. Klättrar högt och lågt. Stretar emot i allt. Inte klä på sig, inte byta blöja, gnälla gnälla gnälla heela tiden osv. Inte ens gå på toa och kunna slappna av går för antingen ska han krypa in i duschkabinen som är blöt eller så ska han försöka stoppa ner grejer i toan fast jag sitter där ;) Att sen då vara trött, gravid, och ha en kropp som bråkar och inte få någon som helst avlastning på hela dagen är ingen bra kombo. Sen har det ju inte funnits en lugn vrå i hela huset så han verkligen kunnat få sova i lugn och ro. Att ha en grävmaskin på ena sidan av huset och någon slags slipmaskin som slipar grunden och låter illa på andra höll på att få både mig och Adrian tokiga tror jag. Men!! Nu är det snart klart. Det sista ska fyllas igen imorgon. Såhär ser vår framsida ut nu. Tyvärr har både grävning och kostnad för den dragit iväg mer än vi räknat med så vår lilla buffert vi hade är nu ett minne blott och det tycker jag är skitjobbigt. Tycker man bör ha något att ta av när man bor i hus och aldrig vet vad som händer. Men men. Bara börja på ny kula. Lätt att spara pengar när man är föräldrarledig.. och snart är det jul. Dagens i-landsproblem.Idag har jag och Adrian varit i lekparken. Han skrattar högt när han gungar. Älskar det. Han är så söt när han strosar omkring i sina giggantiska kläder och bara suger i sig alla intryck. Här lägger vi oss pladask på mage och slickar lite på sanden. Man måste ju smaka. Inte verkade han tycka det var äckligt heller. Sötnöten!!Nu ska jag sova. Jag är helt slut. Har haft fredagsmys med min ensamhet och en godispåse ikväll framför x-factor. Magen står i 4 hörn nu tror jag. Blä vad äckligt. Att man aldrig lär sig när det är nog :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0