Camilla

Jag är så trött så jag vet knappt vad jag heter. Konstant. Ögonen svider och hjärnan känns knappt som att den hänger med. Minns inte när jag var uppe längre än 21:30 senast och när Adrian slår upp sina blå på morgonen (alltid vid 6) så känner jag alltid att jag skulle göra i princip vad som helst för att få sova i ett par timmar till.

Säkerligen gör väl graviditeten och  hormoner sitt till men det här jäkla vädret. Bara grått grått grått hela tiden och regn som hänger i luften om det inte faktiskt regnar. Ska det vara såhär kan det lika gärna få bli vinter, minusgrader och snö så vi får lite ljus. Men vintern blir väl också kass med tanke på hur sommar och höst har varit.

 

För Adrian i sitt rum går det faktiskt jättebra. Inatt sov han själv därinne ända till 3 tiden. Då var jag bara in och gav välling och sen sov han direkt så jag gick tillbaka till vår säng. Den är liksom 100 gånger skönare. Vid 4 tiden skrek han igen så då gick Jimmy in och la sig där och sen hörde jag knappt ett ljud förrän kl var 5:55. Då var det morgon men jag sket i det och låg kvar i vår säng tills de kom båda två vid halv 8. Tyvärr går det ju inte direkt att sova med en Adrian och en Linus som röjer. Men jag fick ligga och dra mig utan att bli klättrad på i alla fall. Jimmy sov nog till och med bättre i sängen därinne i Adrians rum fast killarna busade därinne än vad jag gjorde i rummet bredvid. Tänk om man hade den förmågan att bara stänga av som de flesta karlar verkar ha ;)

Nästa steg blir väl att få honom att somna själv men det känns lååångt bort. Det får bli när det blir. Nu verkar han i alla fall ha accepterat sin säng. Vi tror att han kanske har känt sig instängd i spjälsängen.

 

Igår gjorde jag något som jag aldrig i mitt liv gjort förut. Klippte håret på Adrian. Jag är verklgien ingen frisör men något var tvunget att göras åt hans barr som var jättelångt och jättetovigt. Flera gånger om dagen fick jag spraya med spraybalsam för att få det att tova ut sig och allt hår bak var bara ett enda stort lockigt trassel.

Jag är som sagt absolut ingen frisör och det kändes inte heller som att vi var redo att kasta ut en massa pengar på ett frisörbesök åt en 1-åring. Inte heller kändes trimmer som ett alternativ då vi ville att han skulle ha kvar sitt lockiga hår med lite längd.