En ond cirkel.
Just nu känns det som att jag och Lilleman är inne i en ond cirkel och jag vet inte hur vi ska komma ur den.
Natten som var, var precis likadan som natten innan. Äta kl 01, 04, 06 och 08. Får han inte tutte så blir han vansinnig och den kampen orkar man inte riktigt ta när man är så trött så man knappt orkar få upp ögonen. Dessutom när man vet att han somnar om snabbt så fort han får mat. Har försökt med både flaska och napp utan resultat. Flaskan vägrade han ta igår igen och även när man fått i honom ersättning på kvällen så vill han iaf äta lika tätt. Han har väl kanske en tillväxtsperiod.
Nu sover han då så sött igen.
(Rättelse.. Han SOV så sött)
Idag kl 13 kommer min fina kollega Anna och hennes son Love och hälsar på. Det ska bli kul. Var nästan ett år sedan vi sågs sist. Hennes mammaledighet tog slut ungefär samtidigt som Adrian föddes så vi har ju inte träffats på jobbet på år och dar.
Nog för att jag får magsår av att tänka på att börja jobba igen men jag saknar mina kollegor. Några av dem. De allra närmsta. Finns en hel drös jag aldrig vill se mer också. Haha.. Det jobbar ju ett antal med personer på Ica-lagret.
Sen senare på eftermiddagen ringde just mor och far och bjöd över oss, och alla syskonen (alla 2) på sopp-middag. Skönt. Slipper man laga mat och får sällskap. Jimmy jobbar ju fast det är röd dag. På Ica existerar inga röda dagar.
