Jag vill bara gråta.
Senaste dagarna har jag ju känt av smärta i svanken/bäcken/svanskota, vad det nu är och igår efter jobbet hade jag jätteont. Stod upp nästan hela dagen och det var mindre skönt.
Ringde bm imorse och konsulterade henne lite och frågade om man verkligen kan börja känna av fogar såhär tidigt. Det kan man även om det är ovanligt tydligen men jag har ju ett fysiskt tungt jobb och det är min tredje graviditet så det är inte alls omöjligt enligt henne. Blä. Jag vill bara gråta. Kan jag inte bara få må bra och jobba tills jag går på havandeskapspenning och innan det ska det inte vara några konstigheter?
Jag vill vara en sån där krutbrud som struttar omkring med värsta stora magen och inte verkar brydda av eventuella krämpor alls. Som jobbar utan problem tills en dag innan ungen kläcks.. Fast egentligen.. Finns de?
Fick i alla fall rådet att ringa till min familjeläkare och det gjorde jag. Fick prata med en (kors i taket) MYCKET trevlig och förstående sköterska som fixade in mig på en tid hos min familjeläkare imorgon. Jag beklagade mej över att jag känner mej som en hypokondriker som känner efter för noga för tidigt men hon sa att alla graviditeter är individuella och så ska jag inte alls känna. Men det gör jag :(
Mitt i allt detta oroar jag mig över i fall det överhuvudtaget finns nåt som lever där inne. Jag tror allvarligt talat att jag håller på att bli sinnessjuk!!
